Aspelut gehör ?

Jag måste få berätta två händelser som har med musikaliskt gehör att göra.

Den första händelsen utspelar sig i ettan på gymnasiet. Jag sitter i min grupp i kursen Gehörs- och Musiklära. På tavlan har Sjöqvist skrivit en melodi. Vi sitter vid datorerna och arbetar med några gehörsövning. (Lyssna och skriv det du just hörde.) Aggi kommer in i rummet för att hon ska fråga Sjöqvist några saker. Efter att ha frågat honom det hon behövde veta kommer hon fram till mig. “Hur går det?”
“-Jo, det går rättså bra. Det jag har svårt för just nu är sånna grejer som den på tavlan. Att se melodier och sen höra dem i huvudet/sjunga dem har jag fortfarande svårt för.”
”- Det är bara en övningsgrej. Ge mig ett C så ska jag sjunga melodin på tavlan för dig.”
Aggi får hörlurarna till datorn, och jag spelar tonen C på pianot, och hon sjunger melodin på tavlan.
…
Några år senare återupplever jag det här i en dröm. Jag vaknar direkt efter drömmen, och måste ha sovit väldigt lätt. För innan melodin har försvunnit helt hinner jag plocka fram min elbas och testa om det va ett C som Aggi sjöng i när jag nyss hade drömt det. Det var tonarten C-dur.
…..

Ikväll, onsdag 24 juni 2009 hände en liknande grej. Jag gick omkring hemma och sjöng på en melodi. Jag bestämde mig för att plocka fram psalmboken och se vilken tonart den är, och om det rentav var samma tonart som min röst “bestämt sig” för att sjunga den i. Det var samma tonart.
_________________________________________________

Att säga att det här är tecken på absolut gehör vore både fel och en hård spark i skrevet på dom som verkligen har absolut gehör. Men höll med om att det är häftigt att mina öron och den delen av hjärnan som har med musikalitet att göra, har “lärt” sig exakt hur vissa toner låter.

Nu ska jag bara lära mig att kontrollera de här händelserna som kommit med tre års mellanrum ungefär…