Igår, söndag, åkte jag från Göteborg till Uddevalla. Eftersom jag bor nära torget är det smidigt för mig att kliva av på Uddevalla Östra (till höger på bilden.) Jag sitter i rullstol, och därför måste jag ha hjälp av tågvärden att ta mig av tåget, och jag brukar alltid be om hjälp, eller så brukar tågvärden fråga mig vart jag ska av. Så också den här gången.
När jag är framme på Uddevalla Östra står jag i dörren och väntar på att tågvärden skulle komma och hjälpa. (Hon hade ju frågat vart jag skulle av, för att kunna hjälpa mig av.) Jag står där i dörren, men inget händer. Ingen tågvärd så långt ögat når. I dörren finns tre lampor, röd, gul och grön. När tågvärden hjälpt resenärer och sett att perongen är tom så stoppar han eller hon in en nyckel vid den gröna lampan, och då tänds likadana lampor vid alla andra dörrarna, och i lokförarens styrhytt. Gissa om jag blev förvånad när den gröna lampans tänds, och tåget åker vidare. Med mig kvar på tåget!
Vilken tur att nästa hållplats bara var några minuter bort.
Nästa gång kanske jag ska av på Uddevalla Central men hamnar i Munkedal eller nånting.
Till sist vill jag skänka att tack till personalen som gör mer än de förväntas och till och med hjälper mig i min träning. Men från och med nu vill jag själv bestämma när jag ska ta en längre väg och när jag ska ta en kortare väg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar