Socialt monster? Jag?!

Idag när jag va på väg från tåget och hem så passerade jag en uteservering där några av “tjejerna från mitt kafé”. Jag kan inte säga att jag känner dem, jag inte ens vad tjejerna heter. Men ändå glider jag fram till dom och stannar och pratar en stund. Inte så länge, och vi pratar inget djupt; mest bara “hur är vädret?” och “vad gör du i valborg?”. Men ändå… gör man så? Att stanna och prata med nån som man känner igen, men inte känner, och den enda relation man har är barista på favorit-fiket och stamgäst… Är det verkligen normalt?

Som jag ser det finns det två möjligheter:

1. Jag har blivit den där killen som många känner igen och som inte är rädd för att prata med folk

2. Jag har blivit ett socialt men ensamt monster som rycker tag i vem som helst för lite socialt samspel och bevis på att jag finns

Tankar om att spilla

Jag gjorde en sån klantig grej i helgen, och när jag tänker efter så har jag lyckats med en liknande grej flera gånger. Så låt mig presentera Situationskomik a la Anders!

En vårdag 2008. Jag sitter utomhus i det vackra vädret och äter lunch. Till lunchen dricker jag nån chokladdryck som är i en sån där tetrapack med skruvkork. Det är varmt och jag gillar chokladrycken så det blir flera glas. Innan jag häller upp ett nytt glas så skakar jag tetran ordentligt. Det går jättebra, ända tills jag glömmer att sätta på korken. Plötsligt var det chokladricka precis överallt. – Vi har lektion nu. Kommer du?, säger nån i klassen. – Nej. Jag måste byta kläder, så jag blir lite sen…

En marsdag 2009. Jag sitter på ett kafé i stan med en stor kaffe latte på brickan,  go musik i öronen och en tidning på bordet bredvid brickan. Mellan varje slurk ställer jag ifrån mig kaffet för att kunna vända blad i tidningen. Eftersom jag är väldigt inne i tidningen så ställer jag ner muggen utan att titta vart jag ställer den. Det har aldrig hänt förut, men jag har oturen att ställa muggen RAKT på kanten av brickan så att muggen ställs lutande, så när jag sen släpper taget om den så ramlar den givetvis. – Grattis, Anders! Som tur va så fanns den proffsiga personalen till hands och hjälpte mig torka upp. Jag fick till och med en helt ny kaffe latte som om det hade varit deras fel att jag spillde ut en halv mugg kaffe.

25 april 2009. Jag är i Borås på ungdomsläger där jag är ledare. Vi har bjudit in prästen Michael från en kyrka på Hisingen, och han ska snacka om bibel, tro och Jesus utifrån temat VATTEN. Innan undervisningspasset småpratar jag och Michael om lite av varje, och vi kommer in på skapelse, och människans minne och perception. – Jag tycker hjärnan är smått fantastisk!, säger jag, och viftar med händerna och pekar på tinningarna på mig själv. Det jag “glömt bort” är att jag har en kopp kaffe i höger hand. Plötsligt har jag bara en tom kopp i höger hand och kaffe på tröja, byxor, skor… ja överallt!
_______

3-0 till allt och alla som vill blöta ner mig!

Förr i ti’n

 

“Vart du magsjuk i Uddevalla så passa man ju på att tvåla till tarmen nå jääävulskt. Du vet, man tryckte ju i sig va faan som helst. Dä'  kunne va giftsvamp, glasbitar…
Trikiner å binnikemask va vanligt så hä’ vart lite fart å konkurrens, för man gilla inte monopoltanken i västsverige.”

Job Andersson, folklivsfanatiker i P3s helt fantastiska och galna radioprogram MNK, Mammas Nya Kille

Citatet 22/4

“Det finns ju så många bollsporter. Allt från pingis till curling”

Honungsmarinerad fiskfilé

Jag vet inte hur mycket jag orkar skriva, men jag måste berätta. Måste få dela med mig av otrolig glädje!

Jag har inte träffat Tove ordentligt på flera veckor. Vi har inte pratat på så länge, och det va så skönt när det blev av. Till att börja med är vi på samma våglängd alltså har samma humor och liknande tankar. Dessutom är hon så fantastisk på att lyssna. Jag har klurat på lite av varje det senare, och under de här timmarna vi pratade fick jag hjälp att få perspektiv på lite av varje. Det känns jättebra.

Det här inlägget blev mycket känslor, en hel del tankar, och ingen substans. Men låt mig summera läget just nu i ett ord.

Glädje.

Fokus och skärpa en sen måndags-natt

Jag ska sitta som sekreterare på riksstämman för equmenia i år. Ett uppdrag jag är jätteglad för att ha fått. Jag har gått in lite för det här med att skriva fort, och jag är väldigt glad för att jag har fått den egenskapen, även om jag är långt ifrån ensam om det. Jag har berättat om den här testen på nätet, och nu i natt så kom jag över en gräns som jag inte trodde jag skulle kunna uppnå bara genom att fokusera. Över 60 ord!

63 words

Speed test

 

Men nu. Mot nya mål. Bara en månad kvar till riksstämman.

Klarar jag att komma över 70 ord per minut med träning? Klarar jag det innan 21a maj?

Tankar om PMD

Har du PMD?

Då måste du ha minst fem av följande symtom, i sådan grad att de är störande för arbete, skola, vanliga aktiviteter eller relationer:
1. Nedstämdhet.
2. Ångest eller känslomässiga spänningar.
3. Känslomässig labilitet.
4. Irritabilitet.
5. Minskat intresse för vanliga aktiviteter.
6. Koncentrationssvårigheter.
7. Påfallande brist på energi.
8. Tydlig förändring av aptiten.
9. Sömnstörningar.
10. Känsla av att vara ­över­väldigad.
11. Kroppsliga symtom som ömmande bröst, uppsvälldhet och liknande.
___________________

Det här är en faktaruta direkt kopierad från Metro.se. Artikeln där faktarutan finns handlar om PMD, en svårare sorts PMS. När jag läser den känner jag att det låter som symptom som kan bero på annat. Väldigt mycket påminner om nån form av depression, och det kan man få av helt andra anledningar än rubbad hormonbalans innan mensen. Dessutom, om den här listan med symptom stämde skulle killar kunna ha PMD.

Tankar om två krukor

Hej. Jag fick ett jättefint mail idag, av min vän Hannah. Hon har en förkärlek för att skicka massa kedjebrev med fina bilder och fina budskap. I slutet av mailet brukar det alltid stå nåt i stil med “skicka till alla du bryr dig om.” Problemet är att få av mina vänner tycker om att få kedjebrev, så jag har lagt ner det där nu. Men så fick jag en bra idé. Det som faktiskt är tänkvärt och värt att dela med sig av kan jag ju lägga upp på bloggen. Då slipper mina vänner får kedjebrev men jag delar fortfarande  med mig av fina bilder och kloka tankar.
_______________________________________________________________________________________

En äldre kinesisk dam hade två stora krukor som både hängde på var sin sida av en stång som hon bar över nacken. En av krukorna hade en spricka, medan den andra krukan var perfekt och alltid levererade en full portion vatten. Efter en lång tur från bäcken till huset var den läckande krukan bara halvfull. I två år skedde detta dagligen, kvinnan kom hem med bara en och en halv kruka vatten.
Naturligtvis var den perfekta krukan stolt över sitt resultat. Men den stackars läckande krukan skämdes över sin prestation, och var olycklig över att den bara kunde göra hälften av den var gjord för att göra. Efter 2 år av vad den kände som en bitter tid, talade den en dag med kvinnan nere vid bäcken. "Jag skäms över mig själv, för att sprickan på min sida gör att vatten läcker ut hela vägen tillbaka till dig hus." Den gamla kvinnan log. "La du märke till att det är blommor på din sida av vägen, men inte på den andra sidan?" Hon fortsatte. "Det är för att jag alltid har vetat om din läcka, så jag har planterat frön på din sida av vägen och varje gång när vi går tillbaka från bäcken har du vattnat dem. I två år har jag kunnat plocka dessa vackra blommor och dekorera bordet hemma med dem." _______________________________________________________________________________________

Vilka “sprickor” har du och jag? Och vilka “frön” har planterats för att ta vara på våra brister?
För min del är det flera saker som poppar upp i huvudet, och en tår tränger fram i ögat.

Tankar om att skriva fort

Hej.
Jag hittade en test på nätet där man kan testa hur fort man skriver. Det va roligt att få svart på vitt att jag skriver relativt fort. Testa själv hur snabbt du lyckas skriva!

52 words

Speed test

Tankar om ved, foto och saknad

Vet du hur ofta jag har blåställ på mig? Det har under mina 21 år hänt ungefär 3 gånger  tror jag.
Så passa på att glo lite extra på bilden. Det började i onsdags. Jag har varit på besök i Utby hos Maria och Tomas. De skulle klyva ved, och jag skulle vara med. Innan jag visste ordet av så hade jag tagit på mig blåställ och var på väg ut. (Ja, lite minneslucka just där.)

Jag fick börja dagen vid spakarna på vedklyven. En mycket enkel uppgift som går ut på att dra i två spakar. Då är det en platta som trycker ett vedträ mot en vass kil, och förhoppningsvis så har inte Maria sina fingrar i vägen. Du ser på bilden vad jag hade att spana på. Jag vet inte riktigt vad det är för min jag gör. Förmodligen är det en blandning av frisk luft, lukten av kogödsel och lite fysiskt arbete som gör det. En annan möjlighet är att jag bara tycker om att se dum ut på bild.

 

Efter

Efter en stund bytte vi så att Maria stod vid spakarna och jag lyfte trä som skulle klyvas till ved. Ganska  tungt, men jag är envis. En av vedträna fick Maria hjälpa mig med, det var helt enkelt för tungt. Tomas, som har kameran i högsta hugg, passade på att fota lite. Som du ser har han känsla för tajming. Vart är jag? Jo, bakom en stor träbit.

 

Efter flera timmars jobb så tog jag och Maria oss en paus på verandan med kaffe och sol. Åtminstone kaffe. Solen lyste med sin frånvaro. Då passade jag på att lära Maria lite om hur man använder deras kamera. Maria och Tomas har skaffat en  likadan kamera som den jag hade förut, så jag kunde ju det mesta om den. (Bland annat har jag fixat en bakgrundsbild i menyerna på deras kamera. Vet inte om Maria eller Tomas upptäckt min vackra nuna i kameran än.) Tomas lyste för övrigt också med sin frånvaro just då. Jag och moster satt på verandan där och snackade massa strunt, och jag fick  lära Maria lite grundkurs i foto med systemkamera. Vi kom till bländare och brännvidd, men inte längre. Jag får fortsätta lära henne en annan gång. Jag testade att ta två bilder på min moster. En i det automatiska porträttläget och en i det halvmanuella läget med bländarprioritet. Klarar du av att se vilken bild som är vilken? Grattis i så fall. Det gör inte jag.

Ibland kan jag sakna min gamla D40. Det är en väldigt bra kamera. Men den är ganska dyr. Ungefär 3000 kronor. Dessutom är den tung. Drygt ett halvt kilo. Nä. Med systemkameror är det som barn. Det är bra att ha nån nära bekant som har en så att man kan låna den ibland, men slippa allt det tunga och dyra.

Will they choose the red pill or the blue pill?

Sedan 1970 finna Apoteket i den form det gör idag, som statligt bolag och med monopol på de allra flesta läkemedel. Men nu med blå regering har det kommit upp ett nytt förslag. Regeringen vill att alla över 18 ska få köpa receptfria läkemedel i andra affärer än just apoteket. Just nu är förslaget hos en myndighet som heter Lagrådet, som är utbildade jurister och specialister på att undersöka lagförslag. De ska se över om det finns något i lagförslaget som är farligt, dubbeltydigt eller bryter mot andra lagar. Får lagförslaget grön av Lagrådet och riksdagen röstar igenom det kommer vi kunna köpa nässpray och huvudvärkstabletter på samma ställe som säljer mjölk och bröd, och det från 1a november.

Motståndarna (främst röda) anser att man ska ha behålla apoteksmonopolet. Man vill skydda oss mot medicinernas biverkningar genom att begränsa möjligheterna att köpa, och de vill hålla hög kvalité på läkemedel genom att kontrollera vilka som säljs i Sverige.
De som är för (främst blå) anser att man ska avskaffa apoteksmonopolet. De anser att vi kan ha större tillgång till mediciner utan att ta skada. De anser att priserna blir mer gynnsamt för oss konsumenter om man utsätter apoteket för konkurrens.

I frågan om högers eller vänsters linje i apoteksfrågan så väljer jag det blåa pillret. Inte för att det spelar nån roll, jag har ju inte fått någon egen stol i riksdagshuset än.
Jag tror inte på att förbjuda/begränsa allt som är potentiellt farligt. Då skulle vi ha speciella affärer för lättöl, hushållsknivar, kaffe, tändstickor…

Och hur skulle det gå?

Easy på Rusta!

Minns ni låten ‘Release me’ med gruppen Oh Laura?
Det gör jag. Den började som en låt till en Saab-reklam. Men för mig har den gått från att vara förknippad med en snyggs reklam för bilar till att bli en av mina favoritlåtar.

Sen ett bra tag tillbaka kör Rusta en reklam med en poplåt som heter Easy, artisten är Dilba. Samma låt går också i en fyra minuter lång version på radio då och då. Likt Pavlovs hundar som tänkte på mat när de hörde en ringklocka så tänker jag på Rusta när jag hör låten Easy med Dilba. Frågan är hur Dilba ska lyckas med att få sin låt att bli nåt fristående och inte bara en reklamsång för Rusta. Men vill hon det? Rustas reklamnissar är förmodligen överlyckliga för att de lyckats göra en stark koppling mellan reklamen och den låten. (För varje singel Dilba säljer får de reklam, och för varje gång låten går på radio är det samma sak.)

En annan tanke är om det här bara är början på en vanlig reklam-trend.

- Kommer vi gå omkring och tänka på olika varumärken när vi nynnar på våra favoritlåtar från radion?

Tankar om att vakna upp nån annanstans än där man somnade

Jag hörde om en kille som jobbade för ett flygbolag med att lasta i och ur flygplan. Killen somnade i lastutrymmet, när planet befinner sig i New York. När han vaknar är han i Boston.

Det påminner mig om en gång när jag somnade på ett ställe och vaknade på ett helt annat. Bilden här är en karta över Göteborg. Jag pendlade mellan Uddevalla och Göteborg en tid, och jag brukade sova på bussen. Vanligtvis så åkte bussen via en tunnel under det stora blå.En gång vaknade jag upp på ett ställe som heter Backaplan, där pilarna pekar. Jag trodde att min buss hade åkt in till Mål, skyltat om, bytt linje, och sen åkt vidare, och att jag nu var på väg åt samma håll som där jag kom ifrån.

Men så illa var det inte. Busschauffören hade bara tagit en liten avstickare, så som den gula pilen visar.

Har du varit med om att du somnat på ett ställe och vaknat på ett annat?

Från mörker till Ljus - allt ballar ur

- VA?! Ska du inte till skolan???

Pappa har kommit in i rummet och hört allt som jag sagt till Åsa. Han spontana reaktion är besvikelse, en besvikelse som yttrar sig irritation och aggression. Pappa blir helt vansinnig och börjar skälla på mig helt ostrukturerat. Jag minns faktiskt inte exakt vad som sades. Allt han säger stämmer, men storleken på aggression stämmer inte i förhållande till vad jag gjort. Dessutom så har pappa tagit sig i kragen och det är tjafs mer sällan nu för tiden. Men samtidigt är det som att då när det väl blir tjafs så får jag skit för mycket mer på en och samma gång.

Hela "argumentationen" slutar med att jag tar till flykten. Åker upp till torget och sätter mig i ett hörn för att lugna ner mig. Först nu förstår jag att jag är så här dum, envis och intolerant för att jag bara sovit 6 timmar den här natten. Tänker att jag borde åka till kyrkan som jag har nycklar till och lägga mig en stund. Hem vill jag inte just nu ändå. Men jag kommer på att jag inte vet om det är några där, och om det är några där så är jag inte stånd att träffa nån ändå just nu.

Åker stället ner till Clas Ohlsson för att sätta mig på gångbron mellan Citygallerian och Gallionens parkeringshus och spana på folk på Kungsgatan. Innan jag hinner dit ringer pappa och undrar vart jag är. Vi pratar lite, och jag bestämmer mig för att åka hem. Möter pappa i trappuppgången. Kramas om litegrann innan han går till jobbet.

Jag packar färdigt min väska för att åka till Utby. Jag ska vara några dar hos min ena moster och hennes sambo. Kollar om plånboken ligger i jackan, tar på mig jackan (rätt jacka med plånbok) och hänger på mig väskan och åker iväg.

Är så helt fantastiskt trött, inser att om jag ska överleva så måste jag få nåt med socker i mig. Köper en chokladbit och en Ubuntu Cola. Plockar fram plånboken. Inser att jag inte har kontokort och leg i plånboken. Här om dan var jag iväg och ville inte ha med mig nåt så stort som min plånbok. Därför plockade jag ur kontokort och leg och la i skjortfickan. Det va det jag behövde just då. Sen så kom aldrig korten tillbaka i plånboken. Så jag säger till kvinnan i kiosken att hålla varorna och att jag kommer tillbaka.
Jag åker hem, efter ha ringt min fantastiske och hjälpsamme bror. Brorsan kommer ut på balkongen och slänger ner korten. Då upptäcker jag att min plånbok är borta! Jag drar slutsatsen att den försvunnit efter att jag hade den i kiosken 10 minuter tidigare.

Jag antar att jag tappat den efter att jag åkte från kiosken. Så jag åker samma väg tillbaka i hopp om att jag hittar den. Tillbaka i kiosken.
"Hej. Jag får be om ursäkt för mitt beteende förut. Jag hade lagt ur mitt kontokort och leg för några dar sen, och när jag upptäckte att de saknades i plånboken blev jag jättestressad. Jag ser att du låtit min dricka och choklad stå. Vilken service!"
... Det blir 28 å nitti.
Jag tar fram mitt kontokort och betalar.
- Nu är läget så att jag tappat min plånbok. Finns den här?
Hon i kiosken är jättehjälpsam och hjälper mig leta efter den. Efter en stund så ger vi upp.
- Du har inte lagt den så att du sitter på den?, frågar kvinnan.
Jag känner efter. Inte i rullstolen. Inte i nån av fickorna. Men under min väska, mellan innanlåren har jag klämt fast min plånbok. SMART! Där hittar ingen min plånbok. Inte ens jag själv. Risken för att råka ut för en ficktjuv=Noll.

Kommer tillbaka till bussterminalen. Har missat min buss med 3 minuter. Nästa går om en timme. Järnspikar! Eller som Kapten Haddock hade sagt: ¤%¤&(/#¤&?&[$€@$[\)#[@$]!!!!!!!

Jag ringer min moster och berättar hur läget är. Bryter ihop och börjar gråta i luren. Mest för att jag är trött, men också för att det kändes som att den här dagen hade varit så ond mot mig.
Efter många om och men kommer jag iväg med bussen, och får sitta och småprata med en av de där trevliga busschaufförerna som jobbar på Västtrafik. (När det gäller stadstrafik går det 1 trevlig på 10 chaufförer. När det kommer till landsvägstrafiken går det 9 trevliga på 10 chaufförer. Misstänker att det hänger ihop med graden av stress.)

När jag är framme i Trollhättan känns det som att saker och ting börjar vända. Det beror antagligen inte på att Maria och Tomas är trevligare än de där hemma. Det beror nog mer på min inställning och miljöombytet. Men ändå. Skönt....

Från mörker till Ljus - en dålig dag

Dagen igår, en tisdag, började bra men blev så småningom förj'''''ig för att till sist bli rätt okej.

Måndag kväll
Jag och pappa hade bestämt att vi skulle gå upp tillsamman på tisdag för att äta frukost tillsammans. Pappa ska vara på jobbet klockan nio, så vi ska gå upp åtta ungefär.
Men på måndag kväll var jag inte trött. Så det blev datorn till en bra stund över midnatt.

Tisdag morgon
Jag kommer upp som bestämt, vid klockan åtta, efter sex timmars sömn. Jag äter frukost tillsammans med pappa. Vi pratar om lite allt möjligt och har en rätt okej morgon.
När pappa går till jobbet så tittar jag klart på nyhetsmorgon, och ser en nyhetssändning för att ha koll på läget. Klockan tio så är morgonprogrammet slut, och jag tar tag i disken som jag mer eller mindre hade lovat. Jag slår på radion och lyssnar på p3. Om jag minns rätt (jag är inte säker) så var det Hallå P3 och det handlade om Björklunds förslag om hårdare tag i skolan. (Håll utkik efter debattinlägg på bloggen rörande det.)

Efter disken och radioprogrammet sätter jag mig vid datorn. Jag börjar skolan klockan 15.30 och vi ska vara i Uddevalla. Det enda jag behöver göra nu på 4 timmar är att duscha. I övrigt kan jag roa mig framför dumburken och göra det jag själv vill.

Klockan blir ett. Pappa kommer hem. Det första som händer är att han blir arg för att jag inte duschat än, och för att jag påstår att det tar längre tid än vad han tycker att det borde ta.
Vi tjaffsar om det en stund. Sen duschar jag. Det tar ungefär en timme som jag räknat med, efter allt som ingår är färdigt. (När det gäller kroppen, toa och relaterat så tar det längre tid pga mitt handikapp. Själva duschförfarandet va klart på ungefä 6-7 minuter.)
Sedan lunch. Pappa har gjort ris och cili con korv. Vi äter och läget är ganska lugnt, minns jag det som.
Efter att vi har ätit är klockan halv tre ungfär, och jag har fortfarande bara t-shirt och kalsonger på mig. Jag kommer på att vi inte har hörts av om vart vi ska ses för dagens skolarbete. Vi hade inte vanligt skolarbete på högskolan, utan skulle ses i grupper. Jag var med i en grupp som bor i Uddevalla, och därför skulle vi ses i Uddevalla. Men jag kom på att vi inte hört av oss kring vart vi skulle ses. Så jag ringer Åsa som är en kurskompis som skulle vara med i samma grupp som mig för att kolla vart vi skulle ses.

14.35. Fortfarande i god tid för att vara färdig att gå 15.15.
Jag ringer min kurskompis Åsa.
- Hej. Vart var det vi skulle ses idag?
-Vadå?
- Ja, det var väl idag vi hade gruppdiskussion i Uddevalla?
- Nej, det va nästa vecka. Vi har föreläsning med hon den där vi hade tidigare...
- Va?!
- Ja, jag är på väg för att hämta dig. Vi sa väl tio i som vanligt?
- Nej. Alltså... Jag va inställd på att vi skulle ses i Uddevalla idag. Jag är inte alls färdig. Jag måste nog skippa dagens grej. Tur att det bara är föreläsning.

När jag ringde Åsa har pappa strukit runt rummet för att få koll på vad som hänt och hur landet ligger.

Sen gick allt bara käpprätt åt skogen....

Jag är ett geni!!!!!

Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: Jag är ett geni. Ett snille med uppfinnarjocke-gener rentav.

Jag har just knäckt nöten med hur jag ska göra för att komma upp på morgonen. Lösningen består av tejp och en timer.

På bilden ser du grundstommen i min nya uppfinning och lösningen på problemen med att komma upp på morgonen. Min säng är en sån där smart säng som kan fälla upp ryggen med hjälp av en liten motor. Men sängen är inte så smart att den går igång när jag borde vakna, den går bara igång när jag redan är vaken och trycker på en knapp. (Du kanske ser den lilla svarta dosan till höger om Clas Ohlson-katalogen?)

Jag tänker så här:
Om jag ser till att “höj ryggen”-knappen är intryckt hela tiden (det är där tejpen kommer in) så borde jag kunna ställa en timer som stänger av strömmen till sängen när jag vill sova, och slår på strömmen till sängen när jag ska vakna. När strömmen slås på så är ju knappen redan intryckt – ryggen höjs – jag vaknar!

Jag är ett geni.

Tankar om 12

Jag hatar tolvor! Jag verkligen hatar dem!!!!

Vadå hatar tolvor? tänker kanske du. Vad är det för fel just på siffran tolv?

Det finns ett uttryck som kallas för bluestolva. Det är en 12takters ackordrunda som man uppfann och spelade sönder nån gång för ungefär 60 år sen. Minns du mitt inlägg 1564? Där gav jag ackorden siffror.

Vi tar en kort repetition.
Varje tonart har en skala.
Skalan består av 7 toner, som man kalla för sin siffra i skalan.
Varje ton i skalan kan man bygga en treklan på utifrån ett bestämt mönster.
________

En “tolva” är en tolvtakters ackordsrunda som innehåller ackorden
1111 I 1111 I 1111 I 1111 I
4444 I 4444 I 1111 I 1111 I
5555 I 4444 I 1111 I 1111 I
_______________________

Till sist lär man sig vilket ackord som ska komma sen, och det blir tjatigt. Speciellt om det inte finns nånting som ger variation, eller om musikerna är smått hysteriska. (Vanligt förekommande i Boogie-Woogie)
_______

Men tack vare en klok kusin (och blivande jazz-stjärna) så har jag lyssnat in en man vid namn Bobby McFerrin, och låten Turtle Shoes är grymt skön. Heja honom!

The Arkbridge is listening to the Ark

Jag har det senaste dygnet plöjt The Arks samlade diskografi, och det måste erkännas: det är grymt bra musik! En liten bonus på området Ola Salo: Mamma köpte dubbel-cdn med Malmöuppsättningen från 2008 av Jesus Christ Superstar. Ola Salo har gjort översättningen, och sjunger rollen Jesus. Riktigt bra.

Eftersom det var en påskpresent vet jag inte vad den kostar. Men om den ligger runt 180-200 kronor som skivor gör kan jag säga att det här är en skiva som är värd pengarna!

Jag har en plan

(…en oseriös sådan.)

NU vet jag hur jag ska leva mitt liv, hur jag vill ha det i framtiden.

Jag vill bo i en lägenhet centralt i en av Sveriges större städer.
Jag vill bo i en stad med eget universitet med bibliotek som alla har tillgång till, inte bara studerande på universitetet.
Jag vill ha en fru/sambo som är söt och snäll.
Jag vill att hon ska tjäna tillräckligt bra för att försörja oss båda.
Jag vill kunna sköta hemsysslor såpass bra så att min partner inte behöver göra speciellt mycket, utan kan ägna sig åt sitt jobb och mig.
Jag vill kunna vara så effektiv i hemsysslorna att jag kan läsa massa studielitteratur och annat intressant.
Jag vill bli, eller åtminstone känna mig som, Sveriges mest allmänbildade.

Skönt va?

Tankar om Robinson 2009

Så nyss som 1971 gjorde en man vid namn Philip Zimbardo ett experiment som blivit känd under namnet ‘Stanford prison experiment’.  Zimbardo plockade ut ett ganska vanliga Smiths och Andersons. Några av dem fick bli fångar, och några fick rollen av vakter, urvalet skedde på ren slump. Sen fick de ta plats i lokaler i Stanford Universitys källare som de byggt om till fängelse. Syftet var att testa hur olika roller och grupptryck kan ta fram det onda i människor. Efter ganska kort tid hade vakterna blivit råa och brutala mot fångarna, utan att det fanns några uttalade förväntningar om det. Andra dagen gjorde fångarna revolt och skapade kaos i “fängelset”.

Jag har sett ett avsnitt av Robinson, fast jag lovat mig själv att inte göra det. Där är det en grupp i ett träsk, och en grupp på en strand. Träskisarna är mycket förbittrade över gruppen på stranden, de på stranden vet inte exakt hur de andra har det.

När jag såg det här avsnittet så jag direkta paralleller där Tv4 i det här fallet skapat en intrig mellan två grupper. Två grupper som egentligen sitter i samma soppa, soppa som är frivillig och konstruerad, och kan avbrytas när som helst.  Det är ett psykologiskt krig mellan de båda lägren, och avundsjuka och hat är starkt på ön.

Jag vet hur Stanford Prison Experiment slutade, och nu vet du också.
Så nu kan vi göra nåt annat än att se på Robinson på lördagskvällarna.

- Besvikelse -

Sen en vecka tillbaka prenumererar jag på Bohuslänningen. Jag hade höga förväntningar, men jag insåg att de fallerar på ett område som är väldigt viktigt för mig, om inte annat så för trovärdigheten. Det gäller deras skribenters förmåga att handskas med svenska språket. Det dyker upp fel varje dag, och om det inte är stavfel så är det grammatiska tveksamheter. Många av felen skulle avhjälpas om man körde texterna genom felstavningen i Open Office. (Som är gratis!)

Men så betalar jag ju bara 3 kronor om dagen för tidningen. Jag kanske inte borde ha så höga förväntningar. Men ändå. Kunskaper motsvarande Svenska B eller MVG i Svenska A borde man väl kunna förvänta sig? 

…

Nu kom jag på det – innan tidningen går till tryck så låter de mig gå igenom råexemplaret och röja i allt som jag tycker är fel. Inte för att jag är felfri, men uppenbarligen så är jag skickligare än Bohuslänningens skribenter.

Så kan det gå…

Ser du skillnaden på bilderna? Det föreställer 2 olika kontakter. Båda kallas för apparatsladd, och finns på Clas Ohlsson där jag var här om dan. Jag skulle köpa en sån.

Försäljaren där var jättesnäll och hjälpte mig att hitta rätt, och vi konstaterar att det är den till höger som jag ska ha. Men så ser försäljaren att den förpackningen är lite trasig. “- Förpackningen är lite trasig, ta den här istället.“  Försäljaren tar en apparatsladd från samma hängare på väggen.
När jag kommer hem upptäcker jag, du kan aaaaldrig gissa vad…

Jo, att den apparatsladden jag fått med mig hem är av fel sort.

Hur många är han?

Monet, Mondrian och Micha

Jag har just fått ett stort konstverk av min vän Michelle. Hon kommer bli en stor konstnär en dag. I klass med den store Monet eller Mondrian.

Litet musiktips

Jag har just upptäckt en grupp som kallar sig Smooth Jazz All Stars som tar kända låtar och gör jazz-pop av det. Mest saxofon + komp. Jag gillar det skarpt. I mitt musikförråd är Nils Landgren Funk Unit det närmaste jag kan jämföra med. Men det är en haltande jämförelse. Lyssna in dom själv.

Titta lite extra efter dom nästa gång du är i en skivbutik eller på biblioteket.

Surfar på Spotify

Jag har  upptäckt ett sätt att använda Spotify.

Precis som illustrationen visar så kan man när man är inne på en viss artists diskografi, se liknande artister och artistens mest kända låtar.
Just nu sitter jag och lyssnar på en artists ‘Top hits’ klickar på nån av artisterna bland ‘Similiar Artists’ och lyssnar på den artistens ‘Top hits’.

Ett sånt här smidigt instrument för att lyssna på musik som påminner om annan musik har jag inte sett förut, och jag tror inte det finns så många. (För den nyfikne; kolla in pandora, last.fm m.fl.)

När jag klickar mig vidare till en ny artist så kan det hända två saker:
1. Jag får lära mig ett nytt namn på nån inom en genre jag gillar. – Vinstlott
2. Jag får lära mig en ny genre som är i närheten av det jag gillar. – Vinstlott.

Så när du om några veckor kommer kunna läsa om begreppet “Spotify-Surf” eller “Surfa på Spotify” *spotify kan bytas ut till andra musiktjänster förståss.

… då vet du vart du först läste det!

Dilemma av (g)astronomiska rymder

Jag ska göra tre mackor. En med viltost på tub, en med kaviar på tub, och en med laxpastej på tub. Jag tycker inte om att diska, så jag vill bara använda en kniv att breda ut påläggen med.

I vilken ordning ska jag göra det?

Jag vill ju inte att fel smaker gifter sig med fel smaker och att det blir äckligt.

Jag ska äta tre mackor. En med viltost på tub, en med kaviar på tub, och en med laxpastej på tub.
Smaken av påläggen kommer ligga kvar mellan mackorna och lite till nästa macka.

I vilken ordning ska jag äta dom?

“Det smakar kokt disktrasa!”

Jag får ofta höra att det jag lagar inte duger. Visst, jag är ingen mästerkock. Men grundproblemet är att jag inte övat på hemsysslor, och nu är det liksom för sent. Om vi klumpar ihop matlagning och städning till hemsysslor så kan man säga att det ser ut så här:

Ja, som ni ser är det här lite av ett moment 22. Men det har varit bra att mamma och pappa har varit borta den här veckan, och att brorsan varit det till och från. Då har jag fått fria händer att testa, och  misslyckas ibland. Jätteskönt.

Apropå det där med att min mat smakar disktrasa. Jag testade att koka en disktrasa idag. Nu ska jag bara hitta nån som vill smaka…

Ni undrar säkert  varför jag kokar en disktrasa. Inte för att jag är bitter och tänker tvinga nån i min familj att äta den. Jag hörde av hon “den där konstiga tanten på TV” att man ska koka sin disktrasa ibland för annars innehåller den massa bakterier som man kan dö av. 

 

 

Nä. Nu ska jag återgå till att röja. Mamma och pappa kommer hem om 5 timmar ungefär. Niklas och Linnea har flytt till Göteborg och lämnat mig själv. Men jag har inga speciella planer idag, så jag kan lägga ner mig lite extra så att det blir fint. Har jag tur kanske det kryper fram att allt Niklas gjort idag är att plocka ur ren disk ur torkstället.

– Credd till mig!

Vuxenpoäng till mig (?)

Jag har en egen prenumeration på en daglig nyhetstidning. Jag har tecknat en provprenumeration på våran lokala nyhetstidning här i Norra Bohuslän; Bohuslänningen heter den. Den kostar mig ungefär 3 spänn om dan. Känns som en vettig investering för att ha koll på läget i området här omkring. Har jag tur kanske mamma och pappa vill bidra med några kronor också.

Hur många vuxenpoäng är det att prenumerera på en morgontidning?

Citatet

Det är en KD-politiker från trakten som röstat annorlunda än sitt parti i en fråga i riksdagen. Hon va den enda som röstade för lagen om könsneutrala äktenskap, av alla ledamöter från KD.

Hon försvarar det med orden:

“ - Jag gjorde världens blaja. Det slog slint.”

 

Jag tror inte alls det slog slint. Jag tror att hon röstade som hon själv tyckte. Borde man inte få göra det? Måste man rösta som partiet? Det finns säkert en oskriven regel om att man bör vara konsekvent i partiet, om inte annat så för väljarnas skull.

Jag tycker det känns som att hon gjorde precis som ett barn; nämligen det som de känner för och utan att tänka på konsekvenserna.

Djurrättsaktivism och glasbitar

Hej.
Jag antar att du liksom mig försöker ha lite koll på nyheter. En grej som är på tapeten just nu är ju att det hittats glasbitar i olika köttprodukter; det började med kyckling, nu senast är det oxpytt.

Min bror har kommit på vem som ligger bakom:

Djurrättsaktivisterna!!!

 

Förklaringen är väl uppenbar?
De vill inte att man ska äta djur, därför gör de köttprodukter oätligt. 1-0 till dem!

Live från tvättstugan

Hej. Jag och brorsan tvättar just nu. Eller ja. Vi har just ätit frukost, och sitter och tittar på tvättmaskinen. Så här kul är det!

Soc-tant? Jag!?

Hej. Vet du…
De här testerna på facebook förföljer mig! Men de är ganska roliga…
Den här gången handlar det om vad jag ska bli när jag blir stor.

Jag skrev egentligen för att ge rapport kring dramat om det tvättmedels-ätande trollet som vi har här.
Vi har fortfarande inte hittat nåt tvättmedel. Vi har letat på alla möjliga ställen, alla omöjliga ställen, och plingat på hos grannen. (Som inte var hemma.) Just nu i skrivande stund, (det här är live!), så är min bror på väg till Willys. Undrans just vad han kommer hem med. Hoppas det är maskintvättmedel, och inte nåt annat typ en grön iller eller nånting…

Jo, så va det ju den där testen jag gjort. Det här går inte att referera på ett schysst sätt, så jag tar och klistrar in en bild på resultatet.

Tankar om IMD; Intelligent Musik-Distribution

Hej.
Har jag berättat för dig om Spotify förut? – Ja. Minst ungefär 100 gånger.
Vi tar det en etthundraförsta gång i så fall.
Spotify är en musiktjänst som gör att man kan lyssna på musik gratis och lagligt. Jag som slutkonsument betalar en hundring per månad, eller står ut med lite reklam. Spotify tjänar pengar genom reklamintäkter och de som använder betaltjänsten. En del av deras inkomst köper de rättigheter av skivbolag, för att streama skivor över sin tjänst. Skivbolagen får pengar, och på så sätt säljer sin musik genom Spotify.

Det låter som en win/win-situation, och att det är så här musik ska säljas i framtiden. Men det finns en nackdel. ( – Vilken nackdel då?) Man måste ha en dator med internetuppkoppling för att det ska fungera. Att lyssna på musik på språng, som i en mp3-Walkman, funkar inte med Spotify.
Men, nu verkar det som att det händer grejer här. (Får jag reda på vem som kommit med idén så får han/hon en kyss i pannan av mig.) Det är nämligen nåt snille som kommit på att man kan sälja musik för nedladdning genom Spotify. Så om du vill lyssna på musiken nån annanstans än i din dator så betalar du för den.

Det är ju jättebra!!!!

 

Jag vet inte hur det är med dig. Men personligen så köper jag ogärna musik som jag inte känner till vad det är. Spotify och liknande tjänster kan ju bli sättet man köper musik i framtiden. Det är ganska logiskt att man ska betala för musik om man vill lyssna på ett album mer än en gång. MEN, (nu börjar jag låta som Tony Irving…) MEN, om man ska betala för sin musik så är det 3 saker som måste uppfyllas.
1. Man måste vara fri att spela upp den på sin dator, sin mp3-spelare, och på andra datorer i huset om man vill. (Precis som med en skiva.)
2. Musiken måste vara billig. (=Billigare än en CD-skiva i butik för 150-200 kronor.) Ett högt pris på musik gör att man inte konsumerar så mycket musik som man vill, alternativt laddar ner. Kan man införa ett pristak på musik? Hur skulle det funka?
3. Nya funktioner som konkurerar med CD. Spel-listor borde vara en självklarhet. Lägger man ihop en lista med låtar som kostar 200 kronor som singlar kanske man kan köpa den för 150?
Spotify och liknande tjänster har ofta en tjänst i stil med “utifrån vad du köpt så finns det chans att du gillar det här…” Det bör leda till att man köper mer.

____

Fildelning har lett till att vi lyssnar på mer musik. Om vi förut köpte en skiva per månad förut så lyssnar vi på musik till ett pris för flera hundra kronor, kanske tusenlappar. Men ingen är beredd att betala så mycket för musik, och därför har det dykt upp en svart marknad på musik.

Det musikbranschen behöver göra är att utnyttja suget efter mycket musik och sänka priset, inkomsterna kommer fortfarande bli mer.

Några exempel

(siffrorna är bara exempel för att visa mönster, och ingen exakt statistik.)

1995: Svensson köper en skiva per månad. Det kostar 100 kronor, eftersom han är med i en musik-klubb där han får musik i brevlådan extra förmånligt. Svensson köper musik för 100*12 kronor per månad. Totalt 1200 kronor per år.

2005: Svensson har börjat ladda ner, och konsumerar nu 15 skivor per månad via fildelning. Men skivpriset har höjts pga panik i musikbranschen. Svensson köper  3 skivor om året för 600 kronor.

2015: Svensson har börjat köpa mycket musik igen, eftersom det går att köpa vilken musik hur han vill via nätet till ett förmånligt pris. Nu fildelar Svensson nästan ingenting. Men har “ladda ner så mycket du vill” hos de tre största skivbolagen. Totalt betalar han 300 kronor per månad för det. Årskostnaden är ganska hög; 3600 kronor per år. Men med tanke på vad det ger honom så är det värt det.
Det finns 100 000 svenskar som har den här tjänsten. De tre största företagen tjänar tillsammans
360 000 000 (360 miljoner) per år.

2020: De tre största skivbolagen har gått ihop i en gemensam nedladdningstjänst. De har sänkt priset: Nu kostar det bara 200 kronor per månad - 2400 per år.
Men i gengäld har 500 000 svenskar skaffat sig den tjänsten. De tre största företagen tjänar tillsammans 1 200 000 000 (1,2 miljarder) per år.

Utopi eller profetia?

Tankar om det diskmedels-ätande trollet som bor här

Jag och min bror har just gjort ett rejält röj. I morgon planerar vi att ha picnic i tvättstugan.
Vi har tvätt-tid 7-13.30 och kommer vara där från nio ungefär. För att slippa springa fram och tillbaka mellan tvättstugan och lägenheten så tar vi med oss frukost ner och käkar nere i tvätt-stugan. Utomordentlig idé av min smått galne bror. (Undrar just vem han brås på. Genetiskt av pappa och mamma, eller socialt av mig. Kanske en kombination?)

Så ikväll har jag och Niklas varit jätteduktiga och diskat, plockat i köket, gjort picnic-mat inför imorgon, och sist men inte minst sorterat tvätt. Vi har dessutom spenderat en bra stund med att hitta tvättmedel. Men det finns inte nånstans.

Min slutsats är att vi har ett troll som äter diskmedel.

(galna) Tankar om SNÖ

Det finns snömaskiner. Maskiner som gör snö och sprutar den långt bort, oftast i skidbackar.
Snö är ibland förekommande slang för Kokain.

Om det är kokain de kör ut i snökanonen så dyker det genast upp ett frågetecken och ett utropstecken bland mina små grå.

!

Det är ju uppenbart varför liftkorten och allt annat är dyrare hos större skidanläggningar. (Snö är inte billigt. På film handlar det om hundralappar per gram.)

?

Varför blir man inte hög som ett hus varje gång de har snökanonerna igång? Man kan ju till och med åka igenom en syntetisk snöstorm utan att det händer nåt…

Konstigt.

“Ge mig en startton, ge mig en startton!”

Hej. I den här bloggposten tänkte jag berätta lite hur min dag varit.
Onsdag första april och en grymt bra dag. Det är dag tre på mitt och brorsans projekt “Operation:autonomi"

Mamma och pappa är på minisemester den här veckan – jag och brorsan har lägenheten för oss själva och testar om två unga män på 17 och 21 kan klara sig på bara nudlar och mackor, eller om de rentav kan laga lite mat.
Hittills har det resulterat i stekt lax med ris, fiskpinnar & pulvermos, bröderna Arkbros Asian Noodle delux, kebab från Chaplins och att jag diskat varje dag hittills. *Känner mig lite stolt.*

Brorsan skulle ha föreställning på kvällen och jag tänkte inte göra nånting. Men så ringde MAx och tyckte vi skulle ut och promenera. Vädret den här dagen var helt underbart, så att inte gå ut hade nog vart snudd på synt, öh…syndigt.
MAx och jag kommer ungefär 200 meter på våran promenad när vi bestämmer oss för en tur till Torp. (Stort köpcentra och “köpcentret” för hela norra Bohuslän.) MAx tittar på kuddar, och jag kollar på ljudkort. MAx konstaterar att den röda färgen som hon måste ha är omöjlig att hitta. Jag hittar ett  ljudkort som jag blir lite kär i. Men 1000 kronor för ett ljudkort… Det är mycket pengar. (Finns det nån rik sponsor bland mina läsare?) 
Vi äter dessutom vårens första glass. Härligt!

På Torp tar jag Bohuslänningen som de idag delar ut gratis i en monter som nåt PR-trick, och en Metro. 
Organisationen People of the Ethical Treatment of Animal, PETA, har röstat fram en Ludde L till Europas sexigaste vegetarian. Mina tankar på att bli smyg-veg kanske inte är så dumma? Det verkar ju som att en snygg kropp ingår.

Vid sex på kvällen är jag och MAx tillbaka inne i stan, och jag kommer på att brorsan och hans skolkompisar kör en föreställning just ikväll, klockan sju. Jag lyckas övertyga MAx om att testa att gå dit, och se om det finns några platser färdigt. Vi har tur. Det finns några riktigt bra platser kvar. Så vi tar oss in en kvart innan föreställningen börjar. MAx får till och med sin biljett lite billigare. ( – Tack Magnus!)

På kvällen lagar jag och min bror kvällsmat tillsammans, den här gången en wok med nudlar, bacon ägg och grönsaker. Under hela kvällen så är min bror smått hög (på endorfiner eller nånting). Sjunger, dansar och lagar mat samtidigt. Tur att jag stod för skivandet av grönsaker så inte det hände en olycka. Man ska inte springa med knivar, för det har mamma sagt!

Brorsans goda humör smittade av sig och kvällens kommentar kommer när brorsan inser att han vill sjunga låtar i rätt tonläge.

“Ge mig en startton, ge mig en startton!”