onsdag 22 december 2010
Åldersgränser på Willys
torsdag 16 december 2010
År 1754 gjordes en undersökning där man följde 1000 män i Sverige som någon gång drabbades av diagnosen "en mans förkylning". (På den tiden även kallat Svarta Superdöden.)
Alla dessa män är döda idag. Dödligheten i "en mans förkylning" är 100%.
För varje individ som utsätts för Svarta Superdöden så förlorar en människa sitt liv.
En kvinna som föder barn får morfin, dropp och till och med ryggsmärgsbedövning. (Till skillnad mot män som bara får alvedon.) Dessutom blir kvinnor ofta utskrivna nån eller ett par dagar efter en förlossning, och då med en ny människa med sig.
För varje individ som utsätts för en förlossning så föds en ny människa.
Slutsatsen av detta måste bli att en mans förkylning är många gånger värre än det är för en kvinna att föda barn.
måndag 13 december 2010
Nästa generations usb-minne är bakterier
Det är en hel del tekniskt mumbo-jumbo som är riktigt svårt att förstå. Men i det stora hela handlar det om att ett gäng forskare i Hong Kong forskar på ett sätt att lagra datakod genom att översätta bakteriernas DNA till binär kod (alltså sånt som datorer pratar) och på så sätt använda bakteriernas DNA för att spara data.
Jag tycker det är helt brutalt fascinerande. De som följer min blogg vet att jag skrev om det här för drygt ett år sen.
Hade suttit en sen natt och funderat och insett att dom man kan lagra datakod i DNA så kan man lagra det så smått så att vi får helt nya möjligheter till platseffektiv datalagring. Det jag fick hjälp att räkna ut då var att man skulle kunna få datakapaciteten av en stor server (tänk garderobs-storlek) men lägga ner det i en kub med sidorna en millimeter.
Så helt enormt häftigt när det här forskarlaget i Hongkong är på gång att göra det jag drömde om för ett år sen. De tror att de kan få in 90 gigabyte i ett gram bakterier. Enormt häftigt!
onsdag 17 november 2010
behovet av morfin
Det är slutsatserna i en doktorsavhandling om omvårdnad som
– Dataspel och musik borde vara ett komplement till
onsdag 10 november 2010
Hälsotips
HUR SKA MAN PRIORITERA?
Det sägs att det är nyttigt att varje dag äta ett äpple, och en banan för kalcium.
Man ska också äta en apelsin för C-vitamin! Och det är ett måste att dricka en kopp grönt te (utan socker för att undvika diabetes) för att minska kolesterol i kroppen!
Man måste också dricka 2 liter vatten varje dag och sedan kissa lika mycket, vilket fördubblar tiden man hittills har tillbringat på toa.
Man måste också dricka ett glas yoghurt varje dag för att få de bra bakterierna i magen, som ingen vet vad de exakt är, men du MÅSTE ha minst en miljon sådana i magen, annars är det illa!
Du ska också ta ett glas rött vin för att undvika hjärtinfarkt. Och så ett glas vitt vin för att skydda ditt nervsystem! Och ett glas öl (jag minns inte varför det var nyttigt!) Men om du tar dessa tre samtidigt kan du få
Man ska också äta nötter och bönor/ärtor varje dag. En hel massa nötter/bönor/ärtor. Du ska äta 4 till 6 måltider per dag, lätta måltider, men glöm inte att du ska tugga varje tugga minst 36 gånger. Bara för det behövs det 5 timmar!
Och så en sak till: efter varje måltid ska du borsta tänderna. Borsta dina tänder efter äpplet, yoghurten, bananen, nötterna, bönorna och ärtorna. Detta ska du göra så länge du har tänder, och glöm inte tandtråden, tandköttsmassagen och munvattnet.
När du ändå håller på med detta, kan du ju städa badrummet, kanske installera CD-spelare eller TV där inne, för med tanke på allt vattendrickande och tandborstande lär du tillbringa en hel del tid i badrummet.
Man måste också sova minst 8 timmar per dag och jobba 8 timmar per dag, plus de 5 timmarna som behövs för att äta, det blir 21 timmar. Det är 3 timmar kvar, under förutsättning att det inte är trafikstockning när du åker till och från jobbet. Enligt statistiken tittar folk på TV 3 timmar per dag. Det fungerar inte längre, eftersom man måste ta en promenad varje dag i minst en halv timme (ett råd: efter 15 minuters promenad, vänd tillbaka, i annat fall tar din promenad en hel timme).
Du måste också hinna med att träffa dina vänner, för de är som växter, måste tas hand om dagligen.
Bland allt annat måste du också hålla dig informerad, dvs. läsa minst två dags- och några stycken kvällstidningar, för att kunna ha en kritisk inställning i livet.
Du ska också ha sex varje dag, men utan att det ska bli rutinmässigt. Du ska vara innovativ, kreativ och varje gång på nytt förföra din partner. För detta krävs ju tid. Och då har vi inte ens nämnt tantriskt sex.
Du ska också hinna med din familj, hinna moppa golv, diska, tvätta, för att inte tala om allt du måste göra om du har barn eller husdjur. När man räknar ihop allt detta ovan behövs det minst 29 timmar.
Den enda lösningen är att göra flera saker samtidigt!
T.ex. duscha med kallt vatten och håll munnen öppen så får du dina 2 liter vatten per dag.
Medan du lämnar badrummet med tandborsten i munnen kan du samtidigt ha sex med din partner, som i sin tur tittar på TV och läser tidningar medan du torkar golv.
Då har du fortfarande en hand ledig, med vilken du kan ringa till dina vänner och släktingar.
Drick vin efter det , du kommer att behöva det.
Sen om du skulle få 2 minuter över, skicka detta mail vidare till dina vänner (som man ska vårda dagligen), medan du äter äpplet, vilket är som sagt väldigt nyttigt.
Dags för mig att sluta nu, för mellan äpplet, yoghurten, ölen, den första litern vatten och min tredje måltid idag (inkl. nötter/bönor/ärtor), vet jag inte längre vad jag måste göra, men jag vet att jag måste gå på toa NU.
Jag lär spara några minuter om jag borstar tänderna samtidigt!
måndag 8 november 2010
Nyheter?
Ny metod för att minska viltolyckor
Jag tänker så här. Vi sätter oss i skogen med gevär med sömnmedel och specialsydda reflexvästar. Sen ägnar vi några månader åt att utrusta allt vilt med reflexvästar så att de syns snabbare, lättare och på längre avstånd.
Alla som tycker att jag är ett galet geni räcker upp en hand. Okej?
lördag 6 november 2010
Who lives in this house? Soon the whole world will know!
Palatset ägs och bebos av Zimbabwes president - Robert Mugabe.
Befolkningen svälter på grund av brist på mat och medicin.
Och vi blir ombedda att hjälpa - om och om igen....
Hans girighet dödar människor.
Om du skickar detta till alla du känner och de i sin tur skickar till alla de känner, så kommer snart hela världen att känna till vad denne man gör mot sitt folk.
Så här lever en del av landets befolkning.
fredag 22 oktober 2010
Åsså va det de här med hantverkare...
Nu är Byggare Bob här och grejar och direkt så känns min lägenhet mer som hans arbetsplats än mitt hem. Det kanske är sant i och för sig. Det är ju hans arbetsplats. Hur kan en plats vara två saker på en gång? Märkligt.
fredag 15 oktober 2010
Gott bröd
Men först ett litet tack. Jag vill tacka Hedelin, Olofsson, Sjöholm och Arvidsson för deras bok Hem- och konsumentkunskap. (ISBN 91-7306-676-1) På sidan 278 finns ett enkelt recept på småfranska som jag gjort om lite, och då blir det så här.
1. Sätt ugnen på 250grader.
2. Häll 4dl fingervarmt vatten, 4msk olja och 4krm salt i en skål. Smula ner 50g jäst och rör om.
3. Blanda ner 2dl rivna morötter och 2dl havregryn. Rör om. (En morot brukar vara 1dl riven.)
4. Blanda ner 2dl grahamsmjöl och 2dl vetemjöl.
5. Jobba med degen tills den släpper från skålen. Tillsätt eventuellt mer vetemjöl.
6. Låt jäsa 15 minuter under bakduk
7. Här kan du välja lite hur du vill göra. Om du vill göra runda bullar, baguetter, eller som jag (och mormor) brukar göra. Jag häller ut degen på en teflonduk. (Antar att vanligt bakplåtspapper funkar) och brer ut den med sleven tills den blir ungefär 2 cm tjock överallt och täcker nästan hela duken.
8. Låt jäsa en stund till på bakplåten, om man vill. (Enligt receptet.) Jag brukar skippa det. Funkar ändå.
9. In i ugnen. (Mitten) Vänta tills brödet fått färg. 8 minuter enligt boken.
10. Ta ut bullarna och lägg dem på galler att svalna. (Okej. De här sista va onödig info om man bakat förut. Men som sagt - kunskapsboken. Den är för newbies, som mig.)
Lycka till!
tisdag 28 september 2010
Videoblogg
(Okej, jag fyllde 23. Men låt oss inte fastna för mycket i onödiga detaljer.)
I lördags skar jag grönsaker till en sallad. Av någon anledning tyckte kniven att blod och lite skinn från mitt pekfinger passade bra i salladen så innan jag själv hann fatta vad som hade hänt så hade kniven skurit mig i vänster pekfinger. (Notera: det var kniven som skar mig och inte jag själv.)
Nu har jag plåstrat pekfinger, och det är sjukt svårt att skriva med ett finger som man inte har någon känsel i. Ett tag funderade jag på om jag skulle ta och göra de kommande blogginläggen som videoblogg-inlägg istället. Men jag är inte säker. Därför tänkte jag höra med mina läsare vad ni tycker.
Finns det nåt speciell sorts inlägg som passar sig i videoblogg-format?
Det första videoblogg-inlägget jag (eventuellt) gör - ska det vara ett vanligt inlägg med nytt format eller bör jag fokusera på just själva videobloggandet som format i mitt första inlägg?
Jag menar...
Dödar jag ämnet jag pratar om genom att det helt plötsligt är ett videoblogg-inlägg?
torsdag 16 september 2010
När saker går vansinnigt fel…
Har fått nys på ett blogginlägg som beskriver ett fall från verkligheten när det går vansinnigt fel. Bloggskribenten heter Emelie och inlägget handlar om hennes mamma. Hon börjar skriva så här:
Sveket
Jag har gråtit. Ja, jag har bölat som ett barn. Jag har traskat varv efter varv runt lägenheten som en rastlös hund. För det finns ingenting annat att göra. Det svek som Alliansen visat de allra svagaste lämnar mig alldeles uppgiven och oförstående.
Idag sa man till min mamma att hon har fyra månader på sig att sälja sin lägenhet.
---
(Anders bakom tangentbordet igen:)
Författare har upphovsrätt till sina egna texter, och därför vill jag inte kopiera hela Emelies text och skriva i min blogg.
Om du vill läsa berättelsen om Emelie mamma och hennes kamp så klickar du på länken: http://klamydiabrevet.blogspot.com/2010/09/sveket.html
Oavsett hur du står politiskt och religiöst eller vilken färg du har på strumporna så lovar jag att det är intressant läsning.
Dagens tankar om riktigt bra ljud
Att lyssna på musik i ett par riktigt bra hörlurar är som att vara med om ett kuddkrig i ett rum fullt med knivskarpa fotografier!
söndag 12 september 2010
Wlan på tåget…
Den här veckan är min andra vecka i Torsby. Jag är där på rehabträning i 3 veckor och just nu sitter jag på tåget mellan Karlstad och Torsby, eftersom jag varit på permission. Nu på tåget ser jag klisterlappar om att det finns gratis internet ombord på tåget, och jag är ansluten till wlanet som heter Varmlandstrafiken. Det är lite halvostadigt och funkar bara till och från. Men jag tycker det är härligt med ambitionen att ge gratis internetanslutning till sina resenärer. Västtrafik kanske skulle vinna lite på en sån enkel goodwill till sina resande. Det hade fått min inställning till Västtragik att bli lite mer positiv.
Menmen. Jag vill inte lägga fokus på att klanka på Västtrafik, det va ett onödigt stickspår jag hamnade i. Jag säger så här: Gött med wlan på tåget. Heja Värmlandstrafiken!
måndag 6 september 2010
XD
Här har vi 5 bilder som ser ungefär likadana ut.
Din uppgift i den här tävlingen blir att hitta bilden som sticker ut från de fyra andra. Den första som svarar rätt vinner. Tänk på att mina läsare kan svara både på min Facebook-sidas Anteckningar och på bloggen http://tankaromallting.blogspot.com
Lite visdom i digitalt format
Då och då får man kedjebrev med lite fina bilder eller nån berättelse om hur man kan förhålla sig till nånting i vardagen. De allra flesta blir ju väldigt irriterade när de får kedjebrev, även jag, därför skickar jag inte vidare det här. Men samtidigt tycker jag att det är viktigt att många får läsa det här, och därför skriver jag det här på min blogg istället.
_______________________________________
En tänkvärd historia ta hand om dina vänner
En dag när jag var ny på high school såg jag en kille från min klass, som var på väg hem från skolan.
Hans namn var Kyle.
Det såg ut som om han bar på alla sina böcker.
Jag tänkte: Varför skulle någon bära hem alla sina böcker på en fredag?
Han måste vara knäpp'.
Jag hade planerat ett riktigt bra veckoslut
(fest och en fotbollsmatch med mina vänner i morgon eftermiddag) så jag ryckte på axlarna och gick vidare.
När jag gick där såg jag ett gäng ungar springa emot honom.
De sprang rakt på honom, slog alla böckerna ur hans grepp och satte krokben så han landade i gruset
Hans glasögon flög iväg, och jag såg dem landa på gräset ungefär 2 meter ifrån honom. Han tittade upp och jag såg fruktansvärd sorg i hans ögon.
Mitt hjärta blödde, så jag joggade över till honom när han kravlade runt och letade efter sina glasögon och jag såg att han grät.
När jag gav honom glasögonen sa jag: 'De där killarna är töntar, de skulle ha en omgång'.
Han tittade på mig och sa: 'Tack så mycket'. Han log med hela ansiktet, ett leende som visade verklig tacksamhet. Jag hjälpte honom plocka upp böckerna och frågade honom var han bodde.
Det visade sig att han bodde nära mig, så jag frågade honom varför jag inte hade sett honom förut.
Han sa att han hade gått i privatskola tills nu.
Vi pratade hela vägen hem och jag bar några av hans böcker.
Han visade sig vara en riktigt reko kille.
Jag frågade honom om han ville spela fotboll med mina vänner
Han sa ja.
Vi träffades hela veckoslutet och ju mer jag lärde känna Kyle, desto mer tyckte jag om honom, och mina vänner tyckte likadant.
Det blev måndagsmorgon och där gick Kyle med sin jättehög med böcker igen.
Jag stoppade honom och sa: 'Gissa om du kommer att bygga feta muskler om du ska bära den högen varenda dag'.
Han bara skrattade och gav mig halva högen.
Under de följande fyra åren blev Kyle och jag allra bästa vänner.
När vi skulle sluta high school började vi planera för college.
Kyle bestämde sig för att läsa på Georgetown och jag skulle till Duke.
Jag visste att vi alltid skulle förbli bästa vänner, så avståndet skulle inte bli något problem.
Han skulle bli läkare och jag skulle till handelsskolan och där jag hade fått ett fotbollsstipendium.
Kyle hade blivit utsedd till att hålla avskedstalet från vår klass.
Jag retades med honom hela tiden och kallade honom plugghäst.
Han måste förbereda talet på examensdagen.
Jag var glad att det inte var jag som skulle stå där uppe och hålla tal.
På examensdagen såg jag Kyle.
Han såg verkligen bra ut.
Han var en sån kille som verkligen hade hittat sig själv under high school tiden.
Han hade mognat i kroppen och klädde verkligen i glasögon. Han träffade fler tjejer än jag och alla tjejerna älskade honom verkligen.
Jodå, det fanns dagar när jag var avundsjuk.
I dag var en av de dagarna.
Jag kunde se att han var nervös för talet han skulle hålla. Så jag klappade till honom på ryggen och sa: 'Hej snygging, du kommer att göra bra ifrån dig!'
Han tittade på mig med det där riktigt tacksamma uttrycket och log.
'Tack', sa han.
När han började, harklade han sig först och började sen prata.
'Examen är ett tillfälle att tacka alla som hjälpt dig att ta dig
igenom de jobbiga åren. Dina föräldrar, dina lärare, dina syskon, kanske en tränare. Men mest av allt dina vänner..
Jag står här för att tala om för er allihop att detta att vara vän med någon är den finaste gåva du kan ge någon.
Jag ska berätta en historia'
Jag kunde knappt tro mina öron när han berättade historien om den första dagen, då när vi träffades.
Han hade planerat att ta sitt liv på veckoslutet.
Han berättade hur han hade städat ut sitt skåp i skolan, så hans mamma skulle slippa göra det senare, och bar på alla sina grejor på väg hem.
Han tittade rakt på mig och gav mig ett litet leende. 'Som tur var, räddades jag. Min vän räddade mig från att göra det outsägbara'.
Jag hörde hela folkmassan dra efter andan, när den här vackre, populäre pojken berättade om sitt mest sårbara ögonblick.
Jag såg hans mamma och pappa titta på mig och le samma tacksamma leende.
Inte förrän då hade jag förstått djupet av innebörden i det leendet.
Underskatta aldrig kraften i det du gör. Med en liten gest kan du ändra en människas liv.
Till det bättre eller till det sämre.
Nu har du två val, du kan
1) Skicka det här till dina vänner eller
2) Sudda bort det och låtsas att det aldrig har rört vid ditt hjärta..
Som ni ser så valde jag ett eget alternativ – publicera på en blogg och låta bli att förpesta luften i nåns inkorg.
onsdag 1 september 2010
Jag är körd!
I september ska jag upp till Torsby i Värmland för en 3 veckor lång habiliteringsvistelse. Därför ringde jag till dem där och hörde hur de låg till med resan dit. Samtalet varade i ungefär 2 minuter, och jag märkte nästan direkt hur jag började prata likadant som henne. Om jag får tillbaka delar av mina värmländska på 2 minuter i telefon. Hur ska det gå efter nästan 3 veckor? Jag är körd!
tisdag 31 augusti 2010
Så var're dags igen...
Trots att jag är skarpt emot SD stannade jag hos en av deras valarbetare och vi pratade lite. Jag minns inte exakt vad han sa, mer än att det inte va några nyheter för mig. Jag svarade honom med orden "så om jag förstått det rätt så tycker ni att folk kostar för mycket pengar och därför måste ni skära ner på kostnaderna?"
"- Precis. Huvudet på spiken. Du har fattat!", va det svar jag fick.
Resonemanget är intressant, sant och sjukt läskigt. Sverige har en begränsad ekonomi. Att ge människor vård, skola och omsorg kostar pengar. Så långt är alla med. SDs lösning är att skicka ut alla invandrare eftersom de inte är lönsamma. Jag ser 2 problem i det här:
1. Varför skickar dom inte ut alla som 'inte är lönsamma' ?
2. Vad gör de med de invandrare som är lönsamma?
Om man ska tänka människovärde i pengar (vilket är vidrigt) så resonerar man ofta så att i en svenskfödd stoppar du in en massa resurser i 25 år, och så småningom kan han börja betala tillbaka genom att betala skatt. En invandrare behöver du inte försörja i 25 år innan det börjar löna sig att ha den inom landets gränser.
Kan vi inte skicka ut alla nyfödda istället?
Där har vi en grupp som kostar en massa pengar för Sverige!
lördag 28 augusti 2010
Extrem förenkling av den svenska politiken
I politiken pratar man ofta om en höger/vänster-skala, och av de sju riksdagspartierna så är alla nånstans på skalan, och vissa partier sticker ut åt nåt håll, i en annan riktning än just höger eller vänster. (Kanske uppåt? Neråt? Snett inåt?)
När jag vill berätta för nån hur jag resonerar inom politiken brukar jag göra en extrem förenkling, och berätta om 3 “unika” partier, och deras vinnare och förlorare.
Vänsterpartiet är det parti i riksdan som är mest vänster, moderaterna mest höger, och miljöpartiet är det parti riksdan som mest liknar ett enfrågeparti.
Så här kommer min lilla genomgång av de partierna:
Vänsterpartiet
Vinnare: Funktionshindrade, sjuka, arbetslösa
Vinst: Ett helt okej liv istället för misär.
Förlorare: Höginkomsttagare
Förlust: En stor del av sin inkomst. Det kommer inte på det personliga planet att löna sig lika mycket att jobba eftersom en stor del av höginkomsttagarens pengar går till andra saker än höginkomsttagaren själv.
Miljöpartiet
Vinnare: Naturen och personer intresserade & beroende av naturen & miljön
Vinst: Genom punktskatter och riktade subventioner kommer människor tvingas att vara snällare mot miljön.
Förlorare: Personer som gör saker som är dåligt för miljön; personer som kör bil, företag som släpper ut föroreningar m.m.
Förlust: Det kommer kosta pengar eller leda till juridiska påföljder att göra nåt dåligt för miljön. Gör du nåt dåligt för miljön blir du av med alla dina pengar och inburad.
Moderaterna
Vinnare: Alla med inkomst. De med hög inkomst drar stjärnvinst.
Vinst: Mer pengar över i plånboken, och större frihet att välja vad man vill ha sina pengar till, men bara om man har råd.
Förlorare: Alla utan inkomst.
Förlust: Eftersom moderaterna vill sänka de gemensamma kostnaderna till förmån för individen kommer det finnas personer som får stora problem om moderaterna drar sin politik för långt.
Alla andra partier är likt nåt av partierna eller alla tre. De har en placering på höger/vänster-skalan där moderaterna och vänsterpartiet är de två i riksdagen som är längst ut på skalans båda sidor. En del partier intresserar sig extra mycket för en speciell fråga, ungefär som miljöpartiet gör.
Tack för din uppmärksamhet. God natt.
torsdag 26 augusti 2010
Tips på bra test så här i valtider
Om du kommit till det här blogginlägget via min facebooksida och bara vill veta hur jag står politiskt kan du bläddra ner till stycket längst ner i det här blogginlägget.
Men nu till det jag vill tipsa om. Det är en valkompass som bygger på ett gäng frågor. Samma frågor som SvD:s och SVT:s valkompasser använder sig av finns i det här testet. Snubben som skapat testen heter Mikael Nilsson och är riksdagskandidat för Piratpartiet. Förmodligen reagerar du likadant som mig - en valtest gjord av en valkandidat är väl rakt igenom partisk?
Eftersom inte Piratpartiet hamnade högst upp på min lista, och resultatet i övrigt är ungefär som jag förväntade mig så litar jag på att testen är tillförlitlig.
Dessutom tror jag att Piratpartister är skickligare än de flesta när de kommer till data. Okej, det va kanske en korkad fördom. Den tanken grundar jag i att Piratpartiet i förstaläget är eller var ett parti som intresserar sig för datarelaterade frågor.
På Mikael Nilssons blogg hittar man en ganska gedigen presentation av vem han är. (Förutom att han är killen som skapat den här valkompassen.)Det sjysstaste av mig är väl kanske att kopiera rakt av vad herr Nilsson skriver om sig själv:
"Till vardags är jag doktorand inom "Knowledge management" på KTH (mitt ämne är "Metadata Harmonization and Interoperability")."
Jag kanske är naiv, men jag tror den här killen vet vad han sysslar med när det kommer till datafrågor. Därför tror jag att testen faktiskt är riktig och rättvisande. Därför berättar jag om den här testen som han har skapat.
Här finns ett blogginlägg där herr Nilsson själv beskriver valkompassen:
http://minimaliteter.blogspot.com/2010/05/battre-valkompass-varsagod.html
Själva testen hittar du här:
http://valkompass.se/
En del undrar kanske hur de gick för mig i testet? Siffrorna efter partinamnen anger hur mycket jag och paritet är överens. Att jag är röd-grön är ingen nyhet, men att Schymans klubb kom på första plats fick mig nästan att trilla av stolen...
Feministiskt initiativ: 43.9%
Vänsterpartiet: 40.0%
Socialdemokraterna: 32.9%
Miljöpartiet: 30.9%
Piratpartiet: 27.9%
Sverigedemokraterna: 20.0%
Kristdemokraterna: 19.4%
Moderaterna: 19.2%
Centerpartiet: 19.2%
Folkpartiet: 19.2%
onsdag 28 juli 2010
Våldtäcktsdroger i Bibeln?
Alla unga som går ut på krogen får lära sig att hålla koll på sina glas, speciellt unga kvinnor. Gör man inte det kan vad som helst hända, någon kan spetsa drinken till exempel. Ett typiskt modernt (storstads- ?) fenomen. Men så läser jag ur profeten Habackuk och ser att det verkar som att det fanns redan då för mer än 2500 år sedan. I Habackuck 2:15 står det att Gud säger “Ve dig som ger en broder att dricka och blandar i en drog och berusar honom för att få se honom naken!”
Fascinerande att nånting som skrivits för så längesen kan vara så träffande och aktuellt.
Ett hemligt meddelande från en vän
I söndags var det avslutningsgudstjänst för lägret som jag varit på under veckan. Regnet öste ner som om någon hade bestämt sig för att ge Borås en rejäl dusch, och Kerstin hade bestämt sig för att hon ville erbjuda mig bilskjuts från skolan där vi bodde till sporthallen som vi hade alla stormöten i. Vi rundar in med bilen på sidan av sporthallen och Kerstin kliver ur bilen först för att plocka ur min rullstol ur bagaget. Framför mig ser jag något som fångar min uppmärksamhet. På parkeringen framför Kerstins gråa citroën stor en bil med registreringsskylten ACT 531. På en millisekund får de 6 tecknen mig att associera till en vers i bibeln. Apostlagärningarna 5:31. Jag har ingen aning om vad som står den versen, men direkt när jag och Kerstin kommit in från ösregnet kollar jag upp det. Förresten så borde jag kanske förklara tankebanan från ACT531 till Apostlagärningarna kapitel 5 och vers 31. Apostlagärningarna heter the Acts på engelska och jag visste att den boken bara har 22 kapitel, så det kunde omöjligt vara apostlagärningarna 53:1 utan måste vara 5:31.
Vad står det då i den versen? Jo så här:
Honom har Gud upphöjt med sin högra hand och gjort till hövding och frälsare för att Israel kall kunna omvända sig och få förlåtelse för sina synder.
måndag 26 juli 2010
Pavlov visste vad han visste
Jag har Let me entertain you av Robbie Williams som ringsignal på min telefon. När telefonen ringer reagerar jag som de flesta gör – pulsen går upp lite, jag börjar lyssna vart ljudet kommer ifrån och känner i fickorna efter telefonen. Ett beteendemönster och en vana som inte är så konstigt.
Nu är det så med låten Let me entertain you att jag inte lyssnat på den på väldigt länge. (Utom de första 10 sekunderna av ringsignalen.) Idag smackade jag på en spellista som jag inte ens visste hade nämnda låt med. Så när den låten började ljuda i högtalarna var reaktionen omedelbar: pulsen gick upp, jag funderade på vart ljudet kom ifrån och började känna efter telefonen i mina fickor.
Ivan Pavlov visste vad han visste.
torsdag 15 juli 2010
Sushi-smörgås
Ta en skiva bröd. Bred på ordentligt med philadelphia-ost. Klicka på wasabi och bred ut den till ett tunt lager. Lägg på tunt skurna bitar kallrökt lax. Avsluta konstverket med att lägga på ett finfint noriblad som en filt till fisken. Avnjut tillsammans med ett glas mineralvatten eller varm misosoppa.
fredag 2 juli 2010
Ett besök hos immunförsvaret
Jag har tänkt på det här med allergier. Jag föreställer mig att immunförsvaret är som ett maskineri med små gubbar. (Förmodligen är jag en av de som är skadade av tvserien "En cell-sam historia" )
Jag låter min fantasi flyga iväg och tänker mig att man skulle kunna hälsa på en av de där gubbarna som jobbar i immunförsvaret, och låta honom själv resonera och filosofera kring hur det är att jobba inom immunförsvaret nu för tiden.
- Så här är det. På immunförsvaret har vi två regler. Den första är att inte släppa in nåt främmande, och den andra regeln är att vi kommer bli attackerade två gånger om dan och därför också ska försvara oss två gånger om dan. Jag kan lova att vi har fina verktyg här i immunförsvaret... Allt från hostattacker till diarré. Men det börjar bli svårare att hålla chefens krav på 2 insatser om dan. Kroppen blir ju inte utsatt för tuberkulos, syfilis, gula febern och sånt kul längre så jag har ju nästan inget att göra. Men, med risk för att bli tjatig, en order är en order och 2 insatser om dan är 2 insatser om dan. Därför har jag blivit misstänksam mot allting som inte hör till kroppen. Jag kan visa hur systemet funkar. Här på dataskärmen skannar vi av vad som finns i luften som kroppen andas, och om kroppen dricker eller äter nånting så kan vi läsa av vad det är. Nu kan vi se att det finns björkpollen i luften. Mycket björkpollen. Det är därför den där lilla gula lampan lyser. Då betyder det att vi kan sätta igång. När jag trycker på den här knappen kommer näsan börja rinna, och den här knappen... den gör att det tåras i ögonen. Om jag vill kan jag sätta igång kräkningar och diarré också, det gör man med den här knappen här. Men man behöver ju inte överdriva. Jag menar, vi pratar ju bara om lite pollen här. Att sätta igång kranen i näsan och ögonen räcker. Nä, nu får du gå, för jag måste verkligen jobba. 2 insatser om dan att göra och den här har bara börjat...
lördag 12 juni 2010
Dagens citat 12 juni
torsdag 27 maj 2010
Jag har en röv bakom kylen…
Ja, det är helt sant. Jag har en röv bakom kylen. Det låter jättekonstigt, men jag ska förklara. Så här är det: idag har hantverkare varit här och plockat bort min kyl och skåpet som kylen stod i, och s har några andra hantverkare ställt dit en kombinerad kyl och frys istället. När de första hantverkarna hade tagit bort kýlen och skåpet såg det inte alls snyggt ut. Bakom det borttagna skåpet blottades en grå gipsskiva med siffror och ord nedklottrat. Det va DÅ jag upptäckte det: Jag har en röv bakom kylen!
onsdag 26 maj 2010
Tankar om 19/6 och allt det där…
Om några veckor gifter sig Kronprinsessan med Daniel Westling och det har gjort att jag och flera andra börjar fundera på frågan om kungahuset smakar lika mycket som det kostar. Nyfiken som jag är började jag göra lite research på vad som gäller för kungahuset.
Kungahuset regleras av SuccessionsOrdningen. SO är en grundlag, och jag har inte kunnat hitta lagrummet som beskriver hur man kan ändra i SO. Men det generella för alla grundlagar är att de ska vara svårare att ändra. Jag letade upp SO för att läsa vad vårt kungahus har för uppgift och vilka krav vi kan ställa på dem. I §4 står det att Kungen och hans familj ska vara av ‘den rena evangeliska läran’, och den defineras enligt lagen i ‘den oförändrade Augsburgiska bekännelsen’.
(Succesionsordningen hittar du här https://lagen.nu/1810:0926)
Vad står det då i ‘den Augsburgiska bekännelsen’ ?
Det är en utförlig trosbekännelse, och en beskrivning av vad en person ska tro. Du kan läsa själv på: (http://www.logosmappen.net/bekskrifter/ca/ )
Min känsla när jag läser innehållet är att det mer handlar om en djup religiös övertygelse, ett dokument med intagningskraven i en konservativ kristen församling eller ett kloster.
I §4 i SO står det att Kungen och Drottningen alltid ska bekänna sig till innehållet i det här ‘Augsburgiska bekännelsen’, och att prinsar och prinsessor ska uppfostras att tro på samma sätt som kungahuset har gjort i drygt 400 år. (Om inte mer.) Till sist står det i §4 att den i kungafamiljen som inte bekänner sig till lärorna i Augsburgiska bekännelsen är utesluten från successionsrätten.
…
När jag fortsätter läsa i SO hittar jag ingen paragraf som beskriver vad dom faktiskt ska syssla med. Det finns några paragrafer som är upphävda enligt nya lagar från 70-talet, men jag har haft problem att hitta dom nya lagarna. (Nån som är en fena på notisum som vill hjälpa mig?)
…
Men tillbaka till idén om att kungafamiljen måste ‘tro rätt’ för att ha tillgång till de förmåner de har som kungafamilj; jag får inte ihop det riktigt. Sverige är ett sekulariserat land (på gott och ont) och väldigt annorlunda kulturellt mot hur det va för 400 år sedan. Det är konstigt att man inte ändrat i lagen. Fast i och för sig. Det är rätt krångligt. Det kanske är där problemet ligger…? Några nissar gjorde en grej för 400 år sen, som vi är fast i för att de förankrade det så bra.
Vad sjutton gör vi åt det då?
Man kanske kunde börja med att förhöra Kronprinsessan och Daniel Westling om innehållet i Augsburgiska bekännelsen…?
onsdag 19 maj 2010
Nu behöver jag lite hjälp
Den dåliga nyheten är att istället för att ljudet kommer och går så går det inte alls.
Just nu så funderar jag på att köpa ett par nya. Men jag har extremt svårt att bestämma mig för vilka. Därför involverar jag mina läsare i det här. Ni får helt enkelt säga ert och troligen leder det till att jag blir lite klokare och kan välja rätt.
Creative A200 kostar 268 kronor
Logitech OEM S-220 kostar 229 kronor
Phillips SPA1302 kostar 299 kronor.
Som ni ser är alla högtalarpaketen datorhögtalare med en bas och 2 högtalare, det som man kallar 2.1-ljud. Jag kan tänka mig nästan vilken modell som helst. Men jag vet inte vad jag ska välja. Vill ju ha nåt som är så billigt som möjligt, men som funkar och är bra.
Är det Nån av mina bloggläsare som sitter på kunskap om vad jag ska välja, och varför?
tisdag 18 maj 2010
Rätt svar på gåtan
Svaret på gåtan är rätt och slätt 3.
En förklaring till varför kommer här.
Texten är från början:
¿ǝʌ60ᄐ8ㄥ⇂ᄅʌɐɥ69ᄅ9ㄣᄐ⇂ɥ noʎ0ㄣ0ᄅᄐ8ʎ s6ᄅᄅㄣ⇂ގsǝop⇂⇂8ㄥ⇂ᄐp s8⇂ㄣ96⇂sʍᄐ6ᄐ⇂ᄅ⇂ʍoɔގᄅ0ގㄥɔ ʎu89ᄐ9ㄣuɐɯㄥގ98ᄅɯ ʍ⇂⇂ㄥㄥ⇂ʍoɥ9ㄣ60⇂ɥ ˙sގ9ㄥ9sǝıp⇂8⇂ㄣp ǝǝɹㄣ8ގᄅɹɥʇㄥ6ގ⇂ɥʇ ʇㄥ86ʇnq0⇂9q ǝuㄥㄥᄐuoʎɹᄐᄐᄅɹǝʌㄣㄣ⇂ʌǝ p68puގގuɐ sㄣᄐsʍ⇂ᄅʍoɔᄐ⇂ɔ u8uǝʇގʇ ǝʌᄐʌɐɥᄅɥ noʎ⇂ʎ ɟ⇂ɟı
Texten är bara upp och ner. Om du har en stor och tung skärm och inte känner för att ställa dig på händer och läsa upp och ner kan du använda hemsidan http://www.en.fliptext.net/ för att vända texten.
När du vänt texten ser den ut så här:
if1f y1you h2hav3ve t5ten8n c13cow21ws34s an55nd89d ev144ver233ryon377ne b610but987t th1597thr2584ree d4181dies6765s. h10946how17711w m28657man46368ny c75025cow121393ws196418s d317811does514229s y832040you h1346269hav2178309ve?
Kan du rövarspråket?
Du pratar eller skriver rövarspråket genom att efter alla konsonanter sätta ett O och sen konsonanten igen.
Is blir Isos, Fy bli Fofy.
Många känner igen rövarspråket eftersom det är en massa O:n överallt. Så jag bestämde mig för att byta ut alla O:n mot nånting... Fibonaccis talföljd till exempel! Det är lagom nördigt.
(För den vetgirige finns mer info om fibonacci-talen här http://en.wikipedia.org/wiki/Fibonacci_number)
Fibonaccis talföljd är 1,1,2,3,5,8,13,21,34,45... (nästa tal är de två föregående adderat)
När du tagit bort fibonacci-talen och de extra konsonanterna får du texten:
If you have ten cows and everyone but three dies. How many cows do you have?
Nu i efterhand kan jag inse att det var onödigt att skriva gåtan på engelska. De allra flesta behärskar ju språket. Jag borde ha skrivit på japanska eller nånting. Men jag vet inte om fliptext.net klarar andra tecken än de vi i väst skriver med.
Hoppas det här inlägget va givande och roande.
Fortsätt vara vetgirig och att tänka annorlunda!
Tävlings-dax!
Här nedanför har ni gåtan som leder fram till en siffra.
Lycka till!
¿ǝʌ60ᄐ8ㄥ⇂ᄅʌɐɥ69ᄅ9ㄣᄐ⇂ɥ noʎ0ㄣ0ᄅᄐ8ʎ s6ᄅᄅㄣ⇂ގsǝop⇂⇂8ㄥ⇂ᄐp s8⇂ㄣ96⇂sʍᄐ6ᄐ⇂ᄅ⇂ʍoɔގᄅ0ގㄥɔ ʎu89ᄐ9ㄣuɐɯㄥގ98ᄅɯ ʍ⇂⇂ㄥㄥ⇂ʍoɥ9ㄣ60⇂ɥ ˙sގ9ㄥ9sǝıp⇂8⇂ㄣp ǝǝɹㄣ8ގᄅɹɥʇㄥ6ގ⇂ɥʇ ʇㄥ86ʇnq0⇂9q ǝuㄥㄥᄐuoʎɹᄐᄐᄅɹǝʌㄣㄣ⇂ʌǝ p68puގގuɐ sㄣᄐsʍ⇂ᄅʍoɔᄐ⇂ɔ u8uǝʇގʇ ǝʌᄐʌɐɥᄅɥ noʎ⇂ʎ ɟ⇂ɟı
torsdag 6 maj 2010
Godisklubba för två?
måndag 22 mars 2010
Surprise...
Norsk karaoke
Här på avdelningen har vi en tjej-tant-kvinna på 60+ som anammat det här med norsk kareoke. Hon har en bärbar cdspelare och när hon lyssnar så går hon alltid runt i korridoren och nynnar högt och falskt. Det är faktiskt riktigt spännande att gissa vad det är hon lyssnar på. Bob Marley eller Elvis Presley va det sist.
lördag 20 mars 2010
Jag har träffat DIO!!!!!
fredag 19 mars 2010
Eftersom jag är månadsgivare i Erikshjälpen redan så tackar jag aldrig ja till personer som vill att jag ska skänka en summa pengar regelbundet, däremot ger jag ofta småpengar och oftare till tiggare direkt än till organisationer som skramlar.
Den här historian handlar om en gång när jag gick genom köpcentrat Nordstan till tåget inne på Centralen. I pissetunneln står nån glad invandrarkille och tävlar om vem som spelar starkast tillsammans med en romsk kvinna invirad i filtar och med en flöjt i munnen. På andra sidan tunneln lyser solen och som en mänsklig mur står ungdomar med röda jackor och genomskinliga myntdosor. De går fram till förbipasserande och presenterar sig med frågan “vill Du stödja Läkare utan Gränser?” En av dom kommer fram till mig. “Vill just DU stödja organisationen Läkare utan Gränsers arbete i Haiti?” Nu finns det två alternativ: a) Jag säger. “Javisst”, och slänger upp några kronor. Alternativ b) Jag säger “Nej”, och skyndar vidare.
Jag bestämmer mig för att välja alternativ c) ”Klart jag ställer upp för människorna på Haiti. Jag har gått och väntat på en sån här chans ända sen jag hörde om katastrofen där borta. Egentligen har jag väntat ännu längre. Du ser… Jag är läkarstudent som tagit studieuppehåll för att jobba, och varje gång det händer nåt sånt här så har jag tagit nödvändiga vaccin och läst på vad som är specifikt för just de här miljöerna så att jag kan åka med er. Men jag har aldrig fått frågan. Men Nu när du frågar mig så här öga mot öga så är det klart jag ställer upp… Så när åker vi?”
En annorlunda slags bass-boost
tisdag 9 mars 2010
Tankar om mina mobiltelefoner
Min bror fyller 18 och det innebär en rad saker; det kommer inga fler brev som det står ‘till målsman för Niklas’ på, han får köpa grejer på faktura, han får ta banklån, han får skriva teoriprov för körkortsbehörighet B, han får gå ut på krogen och köpa alkoholhaltiga drycker (Ja, farmor. Nu är det bara Daniel, Johannes och Hanna kvar…) Men kanske det viktigaste: han får teckna abonnemang på en mobiltelefon.
Bland det coolaste just nu som man kan köpa är telefon med touchscreen, och om man vill ha en rolig telefon med mycket underhållningsvärde då köper man en iPhone. Det har Niklas mer eller mindre bestämt sig för att göra. Eftersom man brukar få presenter när man fyller år är det inte omöjligt att han får lite spons av föräldrarna när han skaffar telefonen. Vi får se.
Allt det här fick mig att börja fundera och reflektera över vad jag själv har haft för telefoner, och när jag fått spons och inte. Se inte det här som nån jämförelse kring hur “rättvist” det är eller inte är. Se den här texten mer som en ung man, årsmodell 87 som reflekterar över olikheterna av att vara född 87 eller 92 ur ett ‘skaffa mobiltelefon’-perspektiv.
Min första telefon var en Siemens C30. Kompisarna i klassen kallade den för dildon. När jag gick i åttan va det två saker som var ruskigt häftigt: utbytbara skal och monokroma bilder. Det man skulle ha va Nokia 3210 eller helst 3310. Lite fräckare va 3330 som hade vitt skal och dessutom nåt som kallades för GPRS, men det visste ingen vad det va då. Jag minns att jag fick pengar att köpa min första telefon för i födelsedagspresent. Pengarna räckte inte till en 3310, men det räckte till en blå dildo med röd display; en Siemens C30.
Vid nån episod där under högstadiet så glömde mamma att kolla mina byxfickor när hon tvättade, och en eftermiddag när jag kom hem från skolan fick jag vet att mina C30 var väldigt ren och väldigt död. Då fick jag låna pappas gamla telefon. En Motorola cd160. Den vägde ungefär 3 hekto, var 15 cm lång och när man drog ut antennen blev den 29 cm. Dessutom: man kunde använda den med vanliga AA-batterier! Telefonmarknaden hade utvecklats och jag & min tegelsten med rundade kanter och utdragbar antenn tittade avundsjukt på när vikbara telefoner under 100 gram blev vanligt.
Pappa bytte telefon vid nåt tillfälle och jag fick hans Ericsson A2618s. Jag skämdes så galet mycket för att jag hade en telefon där antennen stack upp och dessutom var tejpad. Alla andra hade telefon med inbyggd antenn, vibrator, utbytbara skal och monokroma bilder på katter, hjärtan, bilar, loggor och allt möjligt.
Jag fick en ny telefon nån gång i början på gymnasiet. En Nokia 3510i. Det här var när personliga skal inte längre var det häftigaste och nästan alla telefoner hade inbyggd vibrator och inbyggd antenn. Det coolaste man kunde ha nu var en telefon med kamera. (Till exempel en SonyEricsson T610 med en kamera på 0,1 mpix eller nåt åt det hållet. Bildkvalité som brun, lågupplöst gröt, i dagens mått mätt.) Jag vet inte riktigt vad jag önskade mig för telefon men jag minns att jag fick kompromissa och inte sväva ut för mycket i mina önskningar, för det fanns inte pengar till det. En Nokia 3510i blev det. Fortfarande hade Nokia nåt slags monopol på bildmeddelanden, så därför var något annat märke aldrig ett alternativ. Dessutom hade alla andra Nokia.
På en rullstolstävling 2 månader senare blev telefonen stulen, och jag var tvungen att köpa en ny. Jag hade fått ett stort stipendium av skolan, så jag kunde köpa nästan vad som helst. Men jag ville inte lägga ut för mycket pengar på telefonen, och att testa något annat kändes onödigt, så därför köpte jag en ny 3510i.
Hösten 2005 fyllde jag 18 år, och jag skaffade mig min första telefon med abonnemang. Mamma bjöd mig på anslutningsavgiften på 250 kronor, men i övrigt betalade jag varenda krona själv. Det blev en SonyEricsson V600i. Niklas, som då var 13 och ett halvt, fick min 3510. Mer än hälften av alla telefoner nu hade färgskärm och det var minneskort och 3G som var det nya. Jag tror dessutom ett megapixelrace på kamerafronten inom mobiltelefonin hade börjat nu. Skillnaden på en bra eller dålig mobilkamera var, enligt marknadsföringen, om den hade mer eller mindre än 1 mpix. Dessutom skulle man ha minneskort i telefonen så man kunde använda den som mp3-spelare. Min V600i hade 3G och en kamera på 1,3 mpix men inte minneskort. (Den som hade minneskort va för dyr för mig.)
Efter 2 år med mitt Telenorabonnemang erbjuder mig Telenor en ny telefon mot att jag binder mitt abonnemang i 2 år till. Jag ser det här som en möjlighet att skaffa en K810i, en telefon som påminde om den jag inte hade haft råd med 2 år tidigare. Dessutom har jag jobbat ett år, och tyckte att jag kunde kosta på mig en lite fräckare telefon än det jag fick om jag *bara* förlänge abonnemanget. Men K810i var en besvikelse. Dessutom har pappa börjat använda handdator-liknande telefoner med kalender, och jag vill också ha en mobiltelefon med riktig kalender i. Så efter 2 dar åker K810 ner i kartongen och jag ner till Nordstan i Göteborg. Det finns några olika telefoner inom smartphone-segmentet som jag har råd med, och jag bestämmer mig för en Nokia 6110 Navigator. (Brorsan som är 15 år gammal får min V600i. Alltså den med hyffsad kamera och 3G, men utan minneskort.) Nokia 6110 är den första telefonen jag köper som jag är helt och fullt nöjd med och som jag känner att jag inte kompromissat på vad jag köpt pga pengar. (Inte så mycket i alla fall. Helst skulle jag velat ha en Nokia N95. Om man fick drömma alltså.) Jag köper telefonen med ett pott-abonnemang på 200 kr/mån i 24 månader + en engångsavgift på 2400 kr. Fast Telenor har en kampanj: lämna in din gamla telefon + laddare och få 500 kronor rabatt. Så jag lämnar in pappas gamla cd160. (29 centimeters Motorolan med AA-batterier) och betalar 1900 kr på plats och knyter mitt abonnemang i 2 år till. Det här är sommaren 2007, så vi närmar oss nutid.
Vintern 2008 börjar min 6110 bete sig väldigt konstigt. Så jag lämnar in min kombinerade telefon, kamera, GPS, surfdator, anteckningsblock, kalender m.m. på service och får låna en mycket enkel telefon som ersättning. Har du testat att leva utan kalender i en månad? Det är svårt kan jag säga. Lånetelefonen Telenor erbjuder är en SonyEricsson K610i. (Under den här tiden är jag ganska mycket sjuk också, så av någon anledning blir jag lite lätt illamående varje gång jag ser en K610 eller hör den klassiska SonyEricsson-ringsignalen)
Jag får tillbaka min 6110 från service, och det enda de gjort är att uppdatera firmware-versionen i den. Nånting som jag kan göra själv på en halvtimme tog det dom en månad att göra. Tack Telesnor.
Under 2008-2009 har mobil surf blivit en funktion jag använder mig av väldigt mycket, och jag inser att jag ska göra nåt åt mitt abonnemang; skaffa ett avtal där jag betalar en fast summa för mobil surf. Dessutom har jag sedan tiden med min smått dysfunktionella och buggiga men samtidigt helt underbara 6110i kommit fram till att jag inte byter bort mig från operativsystemet Symbian S60 om jag inte hittar något bättre. Så på följande premisser – a) jag behöver en ny telefon, som funkar, b telefonen måste ha Symbian S60, c jag vill ha ett abonnemang som låter mig surfa mycket – bestämmer jag mig för en Nokia 6220 Classic och ett abonnemang där jag betalar 5 kronor om dan och surfar fritt.
Trots att jag inte skaffat det fräckaste, den där drömtelefonen, så är jag för andra gången i mitt liv väldigt nöjd. Jag har en telefon med alla funktioner jag behöver, och jag betalar dessutom inte mer än mellan 150-200 kronor per månad.
Ett par månader efter att jag skaffat min 6220 så händer 2 saker: touchscreen är det coolaste just nu, och marknaden för telefoner med touchscreen fullkomligen exploderar under hösten för att explodera igen en gång till runt mellandagsreorna och vinterns nya modeller. Det andra som händer är att “Rolls Roysen” bland häftiga telefoner: Apples iPhone sjunker i pris. Som en sten. Vinter-våren 2010 har jag råd med en iPhone, men den möjligheten fanns inte sommarn 2009. (Då jag behövt en ny telefon i ett halvår bland annat för att min 6110 vägrar ta emot sms.)
Juli 2011 går mitt 3abonnemang ut och jag har chans att förlänga det och få en annan telefon subventionerat, eller avsluta mitt abonnemang och byta operatör och få en ny telefon subventionerat.
Undrans vilket misstag jag kommer göra då…
måndag 8 mars 2010
Storebror ser dig…
För ett tag sen blev det en stor nyhet när medier fick nys om att en amerikansk skola som lånat ut bärbara datorer till sina elever visade sig ha planterat ett litet program i datorn som tog bilder på det som laptopens webkamera var riktad på. Halvt för skojs skull och halvt för att dämpa nån slags paranoia så tog jag och åtgärdade problemet med visitkort och lite tejp.
Fast det där va ju rätt fult, så efter ett tag tog jag bort den. Jag tänkte att det är nog bara inbillning, nåt sånt där program kan nog inte vem som helst få tag på, tänkte jag.
Men min åsikt om paranoia eller försiktighet har svängt igen. Av två skäl. Det första; jag upptäckte programmet Dorgerm och den här guiden till att använda det. (http://www.simplehelp.net/2006/09/27/how-to-use-your-pc-and-webcam-as-a-motion-detecting-and-recording-security-camera/)
För det andra: i min e-post, på facebook och på MSN har jag jättemånga vänner som har råkat klicka på nån länk som de tror leder till nån söt nallebjörn eller rolig musikvideo på youtube. Visserligen tror jag att jag kan se skillnad på vad som är nånting som en person skickar avsiktligen och vad som automatgenererats av nåt gulligt malware. Men jag känner att jag inte kan vara nog försiktig. Finns det nån understimulerad datornörd som vill sprida en variant av Dorgerm eller liknande program som ger honom/henne tillgång till den smittade datorns webkamera, då tänker inte jag hjälpa nämnda nörd att se vad som händer på mitt rum.
DÄRFÖR har jag en bit tejp över min dators webkamera.
onsdag 24 februari 2010
Tankar om Blogipedia.com
Jag har testa Googles webläsare Google Chrome (version 4) och insett att den 1: är alldeles för tung för min stackars dator. 2. Inte har en lika intelligent sökfunktion,
I Firefox 3.6 kan du skriva till exempel “expressen” rakt upp och ner och då hamnar du på expressens hemsida. Jag vet inte exakt hur det här fungerar, men jag tror att det baserar sig på sökmotorn Google (numera synonymt med sökmotor) och ens besökshistorik.
Eftersom jag haft en annan webläsare ett par dagar så var all min historik i Firefox nollställd och därför fattade inte webläsaren vad jag menade när jag skrev “tankar om allting”. Istället för att komma till min blogg så kom jag till hemsidan http://www.blogipedia.com/site/tankaromallting.blogspot.com
som är nåt slags blogg-portal som refererar vad andra bloggar tycker. Det jag upptäckte direkt är att blogipedia är ett vansinnigt trubbigt instrument. Lite som att försöka peta loss en sticka som fastnat under huden och försöka göra det med en hammare.
Sajten letar upp citat som innehåller ord som är värderingar och sen drar den slutsatser om vad jag tycker. Det sjuka är att det som den skriver är mina ord, men de är tagna direkt ur sitt sammanhang. Kolla på hemsidan och klinka på länkarna till min blogg som den hänvisar till så får du se vad den menar. (Använd sök på sidan-funktionen i din webläsare så hittar du citatet snabbare.)
Tur att jag inte skrivit nåt för provokativt eller korkat som de kan citera. Men det kanske jag skulle börja göra?
Andra världskriget var bra, om man är ironisk eller talar tvärtom-språket.
Kobajs är nyttigt, om man bor i ett varmt land och inte har tillgång till lera eller murbruk.
Godis är äckligt, om man har doppat de i bensin.
… Vi får se vad blogipedia säger nu.
lördag 20 februari 2010
Om riksdagsvalet varit en TV-show
Jag snackade just med en kompis och vi kom in på det här med riksdagsval och melodifestival. Båda två är ju nationella omröstningar som vill göra anspråk på att involvera hela svenska folket. Det finns ju förståss en massa olikheter också: Melodifestivalen påverkar inte människor under 4 år och även den under 18 år har rösträtt.
Jag lekte lite med tanken att man skulle ta formen för omröstning från Melodifestivalen (eller Idol, eller Talang, eller nåt annat på TV), och köra det på riksdagsvalet.
Tänk dig att de hade kört ett direkt-sänt tv-program där var och en av de tävlande (partiledarna) får 5 minuter att övertyga om att man ska rösta på dom. När alla partiledarna haft sina 5 minuter kör man en snabb-repris med 15 sekunder från varje bidrag. Under 30 minuter nu så är det upp till alla att ringa och skicka SMS för att rösta på sin favorit. (“Kom ihåg att ju fler gånger du röstar desto större är chansen att just Din favorit vinner!”)
Under de här 30 minuterna som folk röstar har man nåt slags paus-underhållning; nån avdankad komiker, förra årets vinnare, nån gammal veteran i tävlingen från förr (som ingen vet vem det är), nån C-kändis som kräver ett litet gage eller så kan programledarna berätta roliga historier. Efter 30 minuter vet vi vilket bidrag i årets Riksdagsval som fått flest röster och vem som ska regera i 4 år, och hela kvällen avslutas med att vinnaren får framföra sitt bidrag igen.
torsdag 18 februari 2010
Tankar om Oxytocin
Oxytocin produceras och utsöndras vid beröring, som kramar. Oxytocin påverkar (bland annat) njurfunktionen och för höga halter Oxytocin kan leda till rubbad saltbalans i kroppen. (Hyponatremi). Är det farligt att kramas? Borde man äta chips eller nåt samtidigt för att va på den säkra sidan?
onsdag 10 februari 2010
Tankar om Mat
Okej. Det här är kanske inte nån resonerande text med tankar och funderingar om mat, men jag gillar rubriker som heter Tankar om XXX. Det känns bra på nåt sätt.
Nä, istället för en massa flummigt filosoferande ska jag faktiskt försöka mig på att skriva mitt första recept. För att undvika att bli stämd så måste jag påpeka att det här är inte ett recept jag kommit på själv.
Baconlax med goa grönsaker
Ingredienser:
En laxfilé
Några skivor bacon
En morot
Lite fryst majs
Lite frysta ärtor
Ett gäng blad av nån grönsallad du gillar
En fiskbuljongtärning
Cottage Cheese (keso)
Citronpeppar
Tina laxen i mikrovågsugn på låg effekt. Skala en morot och skär tunna skivor med morots-skalaren. Skär morots-strimlorna i 2 cm långa bitar. Linda in laxfilen i bacon och fäst baconet vid fisken med tandpetare. Stek på medelvärme.
Lägg morots-strimlor, majs och ärtor i en skål med vatten och en fiskbuljong-tärning. Kör i mikrovågsugnen på full effekt 2 minuter. Rör om lite så att buljongen och värmen fördelas jämnt. Värm 1 minut till på full effekt.
Lägg upp ett jämnt lager av sallad över hela tallriken. Häll av vattnet från de kokta grönsakerna och skeda upp dem på tallriken. Lägg på laxbiten, keso och krydda med citronpeppar.
Smaklig måltid!
Vem är det då som kommit på det här receptet? Det vet jag inte, men jag är ganska säker på att jag inte är först att göra så här. Skulle jag mot förmodan vara det så får jag väl slå en pling till Patent- och RegistreringsVerket och se om de vill hjälpa mig.
lördag 16 januari 2010
En skön kyss på 220 volt
För ett par år sen klurade jag lite på en grej. Alla hörlurar innehåller ett membran, en magnet som rör membranet och en sladd som skickar elektriska signaler till magneten. Jag kom på att om man skickar vanlig ström genom hörlurarna borde de kunna tjäna som elektromagneter. Mamma tyckte idén var “sådär”, inte helt bra. Hon upplyste mig om att hörlurarna antagligen smälter, smäller eller både och.
Min groteska fantasi gick igång och några minuter senare hade jag kladdat ner en seriestrip med hur man skulle kunna använda hörlurar vid justitiemord.
onsdag 6 januari 2010
Knäppt
Inatt drömde jag något ovanligt. Det va någon eller något som berättade en rolig historia. Det har aldrig hänt förut att jag drömt roliga historier.
…
Några hönor sitter runt en ugn och stirrar. Varför gör dom så?
Det är julkalkonen i ugnen och de ser på skräckfilm.
…
Hmmm, det va mycket roligare i min dröm.
…
Förresten. Anna T har världens bästa blogg. Kolla in den. http://solflingan.blogg.se
måndag 4 januari 2010
Vad sjutton gör Hitler på gymmet???
Jag har tänkt mycket på ett ord. Gymnasist.
Vad händer om man stavar det Gym-nazist istället?
Vad får ordet för innebörd då?
Hur man får någon i säng med hjälp av tjat
Jag är på nyårsläger i Kungälv. Klockan är kvart över elva, och det är massa tonåringar som sitter överallt och sjunger, pratar och gör precis allt annat än det de ska: gå och lägga sig. Den här kvällen testar jag en ny taktik för att få några av mina tonåringar att gå och lägga sig. Jag kan konstatera att metoden var ganska tidsödande, men effektiv och väldigt rolig.
…
Anders, 22 år: Vet du vad som händer imor’n?
Emelie, 17 år: Ja det vet jag… Klockan halv nio är det frukost.
- Är det en bra idé att vara pigg då?
- Ja…?
- Vad kommer sen?
- Halv tio är det morgonsamling..
- Är det en bra idé att vara pigg då?
- Jaja. Sen är det bibelstudie.
- Är det en bra idé att vara pigg då?
- Jaja… svarar hon nästan lite irriterat.
Klockan 11 är det gruppsamling..
- Är det en bra idé att vara pigg då?
- Jaja, jag börjat fatta vart du vill komma.
Klockan tolv är det lunch. Är det en bra idé att vara pigg då? säger hon och fyller i det hon tror att jag kommer säga.
Ja, det är en bra idé att vara pigg då. Men på gruppsamlingarna finns det kanske nåt ännu viktigare. Vad tycker du? Är det en bra idé om ens kompisar är pigga då?
- Jaa.. Jag ska dra med andra också…
- Efter det tror jag de är lunch?
- Stämmer!
- Då kan man ju sitta å snacka med sina kompisar. Är de en bra idé om de är pigga då?
- Jaaaaaa. God natt!