Jag har tänkt på det här med allergier. Jag föreställer mig att immunförsvaret är som ett maskineri med små gubbar. 
Jag låter min fantasi flyga iväg och tänker mig att man skulle kunna hälsa på en av de där gubbarna som jobbar i immunförsvaret, och låta honom själv resonera och filosofera kring hur det är att jobba inom immunförsvaret nu för tiden.
- Så här är det. På immunförsvaret har vi två regler. Den första är att inte släppa in nåt främmande, och den andra regeln är att vi kommer bli attackerade två gånger om dan och därför också ska försvara oss två gånger om dan. Jag kan lova att vi har fina verktyg här i immunförsvaret... Allt från hostattacker till diarré. Men det börjar bli svårare att hålla chefens krav på 2 insatser om dan. Kroppen blir ju inte utsatt för tuberkulos, syfilis, gula febern och sånt kul längre så jag har ju nästan inget att göra. Men, med risk för att bli tjatig, en order är en order och 2 insatser om dan är 2 insatser om dan. Därför har jag blivit misstänksam mot allting som inte hör till kroppen. Jag kan visa hur systemet funkar. Här på dataskärmen skannar vi av vad som finns i luften som kroppen andas, och om kroppen dricker eller äter nånting så kan vi läsa av vad det är. Nu kan vi se att det finns björkpollen i luften. Mycket björkpollen. Det är därför den där lilla gula lampan lyser. Då betyder det att vi kan sätta igång. När jag trycker på den här knappen kommer näsan börja rinna, och den här knappen... den gör att det tåras i ögonen. Om jag vill kan jag sätta igång kräkningar och diarré också, det gör man med den här knappen här. Men man behöver ju inte överdriva. Jag menar, vi pratar ju bara om lite pollen här. Att sätta igång kranen i näsan och ögonen räcker. Nä, nu får du gå, för jag måste verkligen jobba. 2 insatser om dan att göra och den här har bara börjat...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar