måndag 8 mars 2010

Storebror ser dig…

För ett tag sen blev det en stor nyhet när medier fick nys om att en amerikansk skola som lånat ut bärbara datorer till sina elever visade sig ha planterat ett litet program i datorn som tog bilder på det som laptopens webkamera var riktad på. Halvt för skojs skull och halvt för att dämpa nån slags paranoia så tog jag och åtgärdade problemet med visitkort och lite tejp. 21022010205

Fast det där va ju rätt fult, så efter ett tag tog jag bort den. Jag tänkte att det är nog bara inbillning, nåt sånt där program kan nog inte vem som helst få tag på, tänkte jag.

Men min åsikt om paranoia eller försiktighet har svängt igen. Av två skäl. Det första; jag upptäckte programmet Dorgerm och den här guiden till att använda det. (http://www.simplehelp.net/2006/09/27/how-to-use-your-pc-and-webcam-as-a-motion-detecting-and-recording-security-camera/)
För det andra: i min e-post, på facebook och på MSN har jag jättemånga vänner som har råkat klicka på nån länk som de tror leder till nån söt nallebjörn eller rolig musikvideo på youtube. Visserligen tror jag att jag kan se skillnad på vad som är nånting som en person skickar avsiktligen och vad som automatgenererats av nåt gulligt malware. Men jag känner att jag inte kan vara nog försiktig. Finns det nån understimulerad datornörd som vill sprida en variant av Dorgerm eller liknande program som ger honom/henne tillgång till den smittade datorns webkamera, då tänker inte jag hjälpa nämnda nörd att se vad som händer på mitt rum.

DÄRFÖR har jag en bit tejp över min dators webkamera.

1 kommentar:

  1. Ska jag erkänna så har jag faktiskt lite svårt för all hysteri kring allt, alla och ingenting. Jag har ett antal säkerhetsåtgärder kring internet- och datoranvändande. Det är grejer som känns rätt basic, och jag varken vill, orkar eller borde bry mig om något annat. Att det finns spyware som smyger in och utnyttjar datorns webbkamera har jag vetat ett tag men aldrig tagit den varningen på allvar. Dels känns det rätt osannolikt att just jag skulle drabbas och dels förstår jag inte vad man oroar sig för. Jaha, så någon får en lågupplöst bild av ett trött ansikte. So what? På vilket sätt utsätter det mig för fara, liksom?

    Ha det!

    SvaraRadera