fredag 23 januari 2009

Mer musikteori åt massorna!

Martin T och Linda har kommenterat min replik till mig självinlägget 1564.
Den här gången är det en film med en komiker som gör sig rolig över en ackord-vända som i grund och botten är skriven av Pachelbel. Johann Pachelbel har skrivit en låt som är väldigt väldigt känd; Kanon i D.

Jag infogar låten med mina låtsas-noter:

1-*--*---------------------------------------------------
7--------------------------------------------------------
6-------------*--*--------------------------------------
5-----*--*--------------------------------------*-*-----
4--------------------------*--*-----------*-*-----------
3-------------------*--*--------------------------------
2-------------------------------------------------------
1-------------------------------*-*---------------------

Jag sätter min ena tumme på att i alla fall NÅN av mina läsare ser mönstret:
En ton - fyra toner ner - en ton upp - fyra toner ner - en ton upp.
Med ett undantag; de två sista ackorden som är 4 och 5. Det finns någon oskriven regel om att det är bra att avsluta med 4 och 5 när man vill tillbaka till 1.



Inga kommentarer: